Ett års tillväxt i Sveriges skogar binder mer än tre år av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Och ju mer som avverkas desto större är klimatnyttan, så länge tillväxten upprätthålls. Det hävdar Skogforsk i en ny rapport.
I Skogforsks nya rapport Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan sammanfattas kunskapsläget med fokus på den svenska skogens klimatpåverkan.
En av slutsatserna i rapporten är att ett års tillväxt i Sveriges skogar binder mer än tre års utsläpp av koldioxid och att mängden virke i skogen under de senaste hundra åren har ökat i en omfattning som motsvarar två miljarder ton koldioxid. Det vill säga 40 års totala utsläpp från Sverige på nuvarande nivå. Skogsbrukets egna utsläpp av koldioxid ligger omkring en miljon ton per år.
En annan slutsats som dras i rapporten är att produktionen av virke ska vara så hög som möjligt, med hänsyn till andra värden, för att ge största möjliga klimatnytta.
– Att lämna skogen orörd skulle under en tid öka inlagringen av kol. Men i fullmogen skog sker ingen nettoinbindning av kol, eftersom nedbrytningen av död trädbiomassa balanserar den årliga tillväxten, säger Rolf Björheden vid Skogsforsk, i ett pressmeddelande.
Även skogsprodukterna ger stora klimateffekter. Varje år minskar utsläppen med 40 miljoner ton genom att de ersätter produkter gjorda av fossila material.
– Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle skogsprodukternas klimatnytta kunna höjas till 60 miljoner ton per år. Det är mer än de årliga svenska utsläppen som ligger på 54 miljoner ton. Vid ett ökat uttag stiger alltså klimatnyttan ytterligare, så länge som tillväxten upprätthålls, säger Rolf Björheden.
Värt att notera är att rapporten fokuserar enbart på skogens förmåga att binda koldioxid och alltså inte tagit hänsyn till faktorer som till exempel biologisk mångfald eller sociala värden.
