Mer hållbart trakthyggesbruk kan vända skutan

Replik på ledartexten Svenskt skogsbruk förtjänar inte att bojkottas av Susanne Öberg. 

Det var med en viss förvåning jag läste ledaren av Susanne Öberg i Land Lantbruk nummer 49. Där skriver hon: ”Därför ger tältlägret i Arjeplog mig samma rysningar som när nazistiska nordiska motståndsrörelsen marscherar.” Hon tycker att tältlägret blir en symbol för aktivisternas brottsliga och odemokratiska agerande när de med olika metoder försöker hindra en avverkning. Grundtanken i detta resonemang är då att den påbörjade avverkningen är helt laglig. Och det är ju i och för sig inget nytt att förespråkare för ett intensivt kalhyggesbruk, som till exempel LRF, gör sin tolkning av Miljöbalken, Skogsvårdslagen och EUs olika regelverk. Syftet är ju att massa- och pappersindustrin ska få tillgång till stora och billiga volymer av massaved. Men nu är det så att stora delar av det svenska folket inte håller med om att alla skogsägare följer gällande lagar och förordningar.

Att äga och förvalta skog kräver ett stort kunnande för att kunna leva upp till ansvaret att följa alla lagar och förordningar. Men att vi inte kan kräva den kunskapen av en skogsägare är vi alla överens om. Därför har vi ett ”regelverk” där skogsägaren kan ta hjälp av kunniga medhjälpare för att inventera förekomsten av hotade arter av växter och djur samt se till att åtgärder i skogen genomförs på rätt sätt. Men själva ansvaret kan skogsägaren inte lägga över på någon annan. Och visst är det så att det finns begränsningar i vad äganderätten ger för möjligheter att bruka skogen. För vi är väl alla överens om att den som äger en bil har vissa regler att följa. Och får man för sig att börja använda den krävs det en gedigen utbildning, ett ansvar för att bilen är trafiksäker och för att alla trafikregler följs. Men vi ser dagligen med egna ögon att många bilägare anser att man kan bryta mot regelverken. Polisen ser också de grova överträdelserna. Men det är inte brottsligt att tycka att körkort är onödigt och att bilföraren själv kan avgöra vilken hastighet som är lämplig. Det går alltså inte att hänvisa till äganderätt för att slippa regler för hur skogen får brukas.

Men det är helt okej att LRF har sin tolkning av nuvarande regelverk för skogsbruket och dessutom vill göra det ännu enklare att få bruka sin skog som man vill med hänvisning till äganderätten. Men det tråkiga är att LRF gör de privata skogsägarna en björntjänst. Det är inte bara Nestlé som har synpunkter på det svenska skogsbruket. Fler kunder har upptäckt att det svenska skogsbruket bedrivs med fokus på kortsiktig lönsamhet utan tillräcklig hänsyn till klimatkrisen, biologisk mångfald och kvalitet.

Så slutsatsen att det är klimataktivisternas fel att svenska skogsprodukter, som massa, papper och skräptimmer, blir förknippade med palmolja är väldigt naiv. Kunderna har nog lyssnat på klimatforskarna och vet att utsläppen måste minska drastiskt de närmast kommande åren. Men med ett mer hållbart trakthyggesbruk, som Göran Enander föreslog i Svenska kyrkans skogsutredning, skulle skutan kunna vändas. Men det är bråttom! Vilka tar ledartröjan?

Lasse Pedersson

Borlänge

Medlem i LRF med insikt om klimatkrisens hot mot skogsbruket

Läs Susanne Öbergs svar direkt här.