I klimatsamtalet behöver lantbrukets unika roll att producera just livsmedel och en mångfald av andra ekosystemtjänster framhållas. Det skriver Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande LRF och Sofia Karlsson, regionordförande LRF Västra Götaland.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Börje Berntsson i Varekil önskar i debattartikeln "LRF bör står upp för sina medlemmar i klimatdebatten" att LRF tydligare ska stå upp för sina medlemmar i klimatfrågan.
Klimatfrågan är viktig för våra medlemmar och därför deltar LRF dagligen i möten med utredningar och myndigheter, samtal med forskare med flera om de olika klimatfrågorna och följer noga hur lantbruket beskrivs. Visst binder vi kol, men hur länge ser väldigt olika ut. Att argumentera för att kolet binds i grödor som vi äter upp är svårt då det handlar om en kort inlagring och det kolet frigörs snabbt igen när maten är uppäten, men mat fyller många andra viktiga funktioner som vi alla vet. Just som Börje Berntsson skriver är lantbruket och odlingen en del i kolets kretslopp. Det kretsloppet består av många delflöden varav en del är tusenåriga och andra rör sig om minuter och timmar. Alla verksamheter som är en del av kolets kretslopp påverkar klimatet och såväl odling som djurhållning kan bidra till uppvärmning samtidigt som det är en del av kretsloppet.
I klimatsamtalet behöver i stället lantbrukets unika roll att producera just livsmedel och en mångfald av andra ekosystemtjänster framhållas. Om frågan formuleras som: "vad får samhället för din klimatpåverkan?", så står det snabbt klart att ingen annan del av näringslivet tillverkar en så stor mångfald av ekosystemtjänster som lantbruket. Förutom grunduppgiften att producera livsmedel, tillhandahåller lantbruket även ekosystemtjänster som förnybar energi, pollinering, öppet landskap och kolinlagring, för att bara nämna några. Däri ligger lantbrukets unika position. Exempelvis visar Jordbruksverket i ett uppdrag till regeringen att närmare en miljon ton koldioxidekvivalenter kan inlagras i marken genom högre skördar och odling av mellangrödor. LRF delar därför Börje Berntssons åsikt att det inte går att jämföra lantbrukets utsläpp med exempelvis industri-eller transportsektorn eftersom de, utöver sina varor och tjänster, inte tillverkar ekosystemtjänster. Det betyder inte att lantbruket inte behöver minska sin klimatpåverkan men det betyder att det finns många saker i den andra vågskålen som måste få betydelse när klimatåtgärder i lantbruket ska utformas.
Längs vägen mot klimatneutralitet finns också pengar att spara eller tjäna. Friska djur och höga skördar ger lägre klimatavtryck och att sälja förnybar energi är en god affär för många.
Till slut är det också viktigt att påminna sig om att klimatfrågan är ung i jämförelse med andra hållbarhetsfrågor som exempelvis försurning och övergödning som det nu finns snart 50 års erfarenhet av. Det betyder att det behövs en fortsatt inlyssnande och ödmjuk inställning till att ny kunskap kommer. LRF fortsätter att se klimatfrågan som en av de högst prioriterade och är idel öra för inspel från medlemmar i hela landet.
Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande LRF.
Sofia Karlsson, regionordförande LRF Västra Götaland.
