Ledare

LedareSvenska djur får minst antibiotika i EU, för tionde året i rad. Det är resultatet av en sund djurhållning och borde vara skäl nog att handla svenskt, skriver Lena Johansson i en ledare.

LedareAktivt brukade skogar, med växande virkesförråd, är bäst för klimatet. Passivitet är inte lösningen. Men man kan förstås bruka med andra mål i sikte, exempelvis miljö och mångfald, skriver Pär Fornling i sin ledare.

LedareBeslut som tas på EU-nivå påverkar närmare 450 miljoner människor. Svenska medier borde rapportera och granska EU så att folk förstår hur ambitiös den gemensamma jordbrukspolitiken är, skriver Tove Mellgren.

LedareTrä som används till långsiktigt byggande minskar koldioxidhalten i luften. När trädet växer binder det koldioxid och om träet inte eldas upp eller ruttnar är koldioxiden borta under lång tid framåt, skriver Knut Persson.

LedareDet är riksdagen som stiftar lagar och att åsiktskampen måste föras enligt demokratins spelregler. Vi måste ta hoten från aktivister på allvar och sätta stopp för dem, skriver Lena Johansson i sin ledare.

LedareKlimatförändringar ökar risken för skadedjursangrepp i skogen. Men varken industrin eller politikerna vill pröva nya trädslag. Medan klimatet blir varmare är frågan iskall, skriver Pär Fornling.

LedareEn glesare postutdelning kan innebära att tidningen är flera dagar gammal när den väl hamnar i brevlådan.

LedareDet är bra att regeringen i årets budgetproposition startar ett skogsskadecentrum på Sveriges lantbruksuniversitet. Med tanke på att skadorna är så stora är det väl använda pengar, skriver Knut Persson i en ledare.

LedareHemköp drar allt kött över en kam. Men att ta avstånd från allt rött kött är snarare en politisk handling än en klimatåtgärd, skriver Lena Johansson i sin ledare.

Ledare"Det finns knappast någon vilja att mötas i samtal".

LedareDet är inte rimligt att företagarna i de gröna näringarna ska stå för så stor del av kostnaderna för Sveriges viltstammar. Viltlagstiftningen måste ses över och anpassas till de stammar vi faktiskt har i dag, skriver Lena Johansson i sin ledare.

LedareVår gällande grundlag är faktiskt en utmärkt utgångspunkt för äganderätten. För att inskränka skogsbruket krävs det väldokumenterade skäl och ägaren måste få ersättning, skriver Knut Persson i sin ledare.

LedareMånga markägare upplever att principen frihet under ansvar krymper. Äganderätten måste ständigt konkurrera med andra samhällsintressen. Inte minst i frågan om samhällets gröna omställning, skriver Tove Mellgren i ledaren.

LedareAktiva åtgärder för en effektiv naturvård är något helt annat än att passivt bilda reservat. Det handlar om mesta möjliga nytta på minsta möjliga hektar. Här behövs uppfinningsrikedom och forskning för att hitta rätt, skriver Pär Fornling.

LedareOmställning 90 är ett av flera exempel på hur svårt det kan vara att bedriva ett långsiktigt lantbruk i skuggan av en kortsiktigt som jordbrukspolitik, som ofta bara har perspektivet till nästa val, skriver Lena Johansson.

LedareKrisen i pappersproduktionen är ett bekymmer för skogsbruket. En lönsam produkt tynar bort, och även om det finns en mängd nya användningsområden är det fortfarande osäkert vad de kan betala för råvaran, skriver Knut Persson.

LedareAtt politiker och tjänstemän i offentlig sektor ställer hårda krav på svenska bönder och sedan köper mat från länder med lägre krav är inget annat än dubbelmoral. Vill man servera hållbar mat måste den få kosta, skriver Lena Johansson.

LedareRisken är stor att det blir fortsatt famlande i mörker när Skogsutredning 2019 kommer om några månader, tror Pär Fornling.

Ledare”Lantbrukarna måste få möjlighet att driva sina företag på ett effektivt sätt. Annars är de snart lika utrotningshotade som de som omfattas av biotopskyddet.”

LedareDet går inte att helt undvika olyckor i lantbruket, men kanske är det möjligt att få bort dödsolyckorna. Då krävs det att de här frågorna prioriteras och att hela branschen jobbar tillsammans, skriver Lena Johansson.