Låt inte Ukrainas storlek avskräcka
Det är på tiden att EUs jordbrukspolitik uppdateras och inte bygger på gamla historiska positioneringar. Sverige är ett av de länder som kan gynnas av en utvidgning av EU. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Ett framtida ukrainskt medlemskap var en het fråga under vårens EU-valrörelse. Det skulle innebära att EUs gemensamma jordbrukspolitik behöver göras om i grunden.
"Oroa er inte för er budget och berätta för era medlemsländer att ukrainska lantbrukare inte ansöker om ersättningar. Vi behöver ert stöd i form av vapen för att försvara landet, inte subventioner för ukrainskt jordbruk, eftersom det alltid har fungerat effektivt utan, det meddelade Andrii Dykun, ordförande för Ukrainas största lantbruksorganisation UAC, i ett skriftligt uttalande efter en konferens om Ukrainas återuppbyggnad om hölls i Bryssel i juni. Lägg istället fokus på att ett ukrainskt medlemskap kan öka unionens självförsörjning av sojabönor, och raps för biobränsle, var hans uppmaning.
Andrii Dykun framhöll att Ryssland använder mat som ett vapen i kriget mot Ukraina", bland annat genom att blockera ukrainsk export i Svarta havet och stoppa vidare export till Kina. Samtidigt fortsätter utsäde, utrustning och annan teknologi att flöda från EU till Ryssland.
Trots ett fullskaligt krig lyckas Ukraina att vara en av världens största exportörer av vete, majs och solros. Tillgången till den inre marknaden är vad som lockar mest i medlemskapet, det visar en ny rapport från Jordbruksverket som Land Lantbruk har tagit del av. Varken de riktigt stora lantbruksenheterna (på mellan 30 000 till 700 000 hektar) eller de mycket små (i snitt 3 hektar) är beroende av Caps gårdsstöd, enligt den analysen. Ukraina som medlem skulle förstås innebära effekter för de nuvarande 27 medlemsländerna men skulle också stärka EU som aktör på den globala spannmålsmarknaden och kunna ge kostnadsbesparingar för animalieproducenter. Grannländernas reaktioner på EUs beslut om tullfrihet för ukrainska lantbruksprodukter in till unionen har varit kraftfulla. Därför gäller det att mejsla fram vägen dit kraftfullt.
Det är på tiden att EUs jordbrukspolitik uppdateras och inte baseras på gamla historiska positioneringar. Sverige är ett av de länder som kan gynnas av en utvidgning av EU, bland annat för att Ukrainas livsmedelsindustri inte anses vara särskilt utvecklad. Kritiken mot att 80 procent av Capbudgeten går till 20 procent av det största jordbruksföretagen lär inte avta. Frågan om att införa en maxgräns på hur högt belopp ett jordbruksföretag kan få kommer sannolikt att dominera utformningen av nya Cap.
Låt inte Ukrainas gigantiska jordbruksareal avskräcka ett EU-medlemskap. Se det istället som en resurs och uppdatera jordbrukspolitiken därefter. Krig och misslyckad politik har genom historien hindrat världens bästa jordar att nå sin fulla potential.
Ukraina hör hemma i Europa, något annat är fullständigt otänkbart.
Anna Nilsson