Det är fullständigt orimligt att kräva att det är privata skogsägare som ska fixa klimatkrisen. Den första svenska skogsarealen som är aktuell för ökad kolinlagring vara statens egen, det vill säga Sveaskog. Det skriver skogsägarna Torkel Ekman och Anders Runnérus.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Överst i verktygslådan för att fixa klimatet verkar ligga att skogsnäringen ska sluta avverka. Skogen bidrar med råvaror till byggindustrin, bioenergisektorn, med flera sektorer och håller igång arbetsmarknaden inom stora delar av den så kallade landsbygden. Men den stora frågan – hur ska skogsnäringen, som en bärande del av vår exportindustri och som sysselsätter minst 120 000 människor, klara en sådan omställning – den har vi ännu inte sett nån förklara på ett seriöst sätt.
Hur mycket måste vi minska avverkningen för att kompensera för de fortsatta ökningarna av utsläpp av fossila kolväten som kommer att ske trots FNS klimattoppmöte COP28? De som redan jobbar inom den gröna sektorn och bidrar allt de kan till omställningen ska alltså sluta jobba samtidigt som fossilindustrin tillåts fortsätta! Det är ju utsläppen från de fossila kolkällorna – kol, olja och fossil gas, som leder till uppvärmningen av klimatet och bidrar till att tusentals européer dör i förtid. Årtionden av underlåtenssynder och oförmåga hos politiker att fatta de beslut som länge varit uppenbart nödvändiga ska nu kompenseras genom att göra folk på landsbygden arbetslösa, slå undan benen på bioenergisektorn, minska möjligheterna att bygga klimatsmart med trä, med mera. Hur är det möjligt att politiker – oavsett land i EU - kan tänka så fel?
Det minsta vi kan begära är att de talar om:
1. Hur mycket måste avverkningen minska för att uppnå önskad effekt - det vill säga öka inlagringen av kol i skogen för att kompensera för ökningen av fossilt CO2?
2. Hur många blir arbetslösa till följd av ett sådant beslut?
3. Hur lång tid måste vi lägga delar av skogsindustrin i malpåse för att uppnå önskad effekt?
4. Hur lång tid kommer det att ta att återstarta eller kommer skadorna på grund av förluster av kunskap, kompetens och personal att bli bestående?
5. Är ansvariga politiker – i Sverige och EU, beredda att kompensera skogsägare, egenföretagare, anställda i skogsnäringen och bioenergianläggningar med mera för förlust av jobb och möjlighet till utkomst?
Innan vi har svaren och lösningarna på dessa frågor anser vi, som vill att vi ska klara våra klimatmål, att det är fullständigt orimligt att kräva att det är privata skogsägare som ska fixa klimatkrisen.
Om Sverige och EU ändå bestämmer att det är våra skogar som ska ackumulera ytterligare koldioxid så borde den första svenska skogsarealen som är aktuell för ökad kolinlagring vara statens egen, det vill säga Sveaskog, som äger cirka 3,9 miljoner hektar varav man nyttjar 57 procent eller 2,22 miljoner hektar för aktivt skogsbruk. På den arealen står det 281 miljoner kubikmeter skog, vilket betyder lika många miljoner ton koldioxid. Årligen avverkar Sveaskog 6 miljoner kubikmeter, vilket ger en vinst till statskassan på cirka 1,5 miljarder kronor. Här finns alltså potential att öka koldioxidinlagringen med 6 miljoner ton per år om Sveaskog helt upphör med sitt skogsbruk till en kostnad om 250 kronor per ton koldioxid per år.
Torkel Ekman, Leg.vet, skogsägare och landsbygdsbo.
Anders Runnérus, jägmästare, skogsägare och landsbygdsbo.
