Eftersom skogstillväxten per hektar är större hos privata skogsägare fångar de om de vill in mer koldioxid än andra skogsägare som Sveaskog, kyrkan och skogsbolagen tillsammans. Det skriver Jan Falck, pensionerad universitetslektor i skogsskötsel.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Eftersom skogstillväxten per hektar är större hos privata skogsägare fångar de om de vill in mer CO2 än andra skogsägare som Sveaskog, kyrkan och skogsbolagen tillsammans.
På alla Sveriges 222 000 skogsfastigheter är skogen indelad i bestånd med olika trädslag och ålder. Många av dem innehåller en produktionsskog som växer med mer än en skogskubikmeter per hektar och år. På varje fastighet finns det också träd på bergimpediment, mossar, runt bäckar, ängar och åkrar, samt ett rikt djurliv och sällsynta växter.
År 2008 ägde de privata skogsägarna 11,658 millioner hektar. På varje hektar växte det i medeltal 146 skogskubikmeter (m3sk), i produktionsskogen. Detta år innehöll denna skog 1702 miljoner m3sk. Denna skog som innehåller 2340 miljoner ton CO2, infångad under trädens hela liv. (Omräkningsfaktorn från m3sk skog till ton CO2 var 1,375).
År 2018 ägde svenska familjeskogsbrukare gemensamt en yta lika stor som halva Storbritannien, 11,6 miljoner hektar (Skogsdata 2023).
Medelförrådet hade på tio år ökat till 154 m3sk per hektar med ett virkesförråd på 1793 miljoner m3sk. Under denna tioårsperiod har våra skogsägare tydligen fångat in 125 miljoner ton inbunden CO2 i sina skogar.
Denna mängd infångad CO2 motsvarar i grovt medeltal 56 ton per år per skogsfastighet. Jämfört med den mängd CO2 som varje världsmedborgare tillför atmosfären, 6,5 ton per år (Klimatboken 2022) eller mellan 3,5 och 8 ton i svenska familjer, har svenska skogsägare med råge bundit in sin egen familjs CO2 produktion i sin egen skog. Hade den genomsnittliga privatskogsägaren skött sitt skogsinnehav mindre ambitiöst hade koldioxidhalten i lufthavet varit högre än den är idag!
Vi vet att de privata skogsägarna under ett år runt 2020 avverkade 57,9 millioner m3sk i sina skogar (Skogsdata 2023). Denna årsavverkning innehöll timmer, klentimmer, massaved, pallvirke, grenar och toppar (grot). Redan första vintern sändes groten till närmaste värmeverk. Massaveden och bark flisas där låga kvalitéer sändes till förbränning i värmeverk, till hushållen som pellets och till industrierna.
Naturvårdsverket bedömer att 80 procent av de skogliga råvarornas energi används till att fasa ut fossila bränsle som olja, gas och kol.
Om vi försiktigt bedömer att minst 50 procent av privatskogsägarnas årsavverkning ersatte fossila energikällor motsvarar det 40 millioner ton CO2. Per fastighet motsvarar det en utfasning av glädjande 180 ton fossil CO2 per år och familj. Utan denna utfasning av råolja mot skogsbrukets biprodukter från privatskogsbruket hade CO2 halten i lufthavet idag varit lite högre!
Det är tydligt att den genomsnittliga skogsfastighetsägaren gjort ett fint skogsjobb under perioden 2008 till 2018. Vill familjen även i framtiden både fånga CO2 och fasa ut importen av fossila bränsle så lyder rådet: Var glad och nöjd med den skog ni äger. Den som vill fånga CO2 måste låta virkesförrådet växa. Det betyder inte att sluta avverka – se bara till att inte avverka mer än den samlade tillväxten i fastighetens alla bestånd.
Jan Falck
Pensionerad universitetslektor i skogsskötsel
