Inom skogsbruket har vattenfrågorna blivit allt viktigare de senaste tio åren. Klimatförändringar, med ökad försommartorka och brandrisk, gör att vi behöver jobba mer aktivt. Det skriver Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Överallt i marken sipprar vattnet fram, rinner ner i diken och bäckar och stannar upp i våtmarker och sjöar. En förutsättning för allt liv, och lätt att ta för givet. Men när vattnet inte kommer som det brukar – med plantdöd, barkborreangrepp och skogsbränder som följd – blir det tydligt hur sårbara vi och skogen är.
Du som skogsägare kan ha stor glädje av att bli mer aktiv i förvaltningen av vattnet på din skogsfastighet. Om du får koll på flödena blir det också enklare att se var det kan finnas behov av att buffra mer vatten i landskapet. Att skapa eller restaurera en våtmark är ett sätt att förvalta vattnet, att se hur dikessystemet kan användas mer flexibelt vid torka och höga vattenflöden ett annat.
Sommarens skandal i Finland, där en maskinförare kört över en bäck med flodpärlmusslor, blev en påminnelse om hur alla led i kedjan måste ta ansvar för vattnet i skogen. Utöver fisk och musslor rymmer våra porlande vatten mycket liv som vi inte kan se med blotta ögat. Alger, svampar och små insekter bidrar med näring och syre, fungerar som nedbrytare och filtrerar vattnet. Varje överfart över ett dike eller en bäck måste ske med största försiktighet, annars riskerar vi både att förstöra för arterna som lever där, och att föra ut sediment i sjöar och åar som får negativa konsekvenser på sikt.
Forskning visar att det vi gör för att skydda kantzonerna längs med vatten har stor betydelse. Tack vare dem kan påverkan minimeras och ekosystemen återhämta sig.
Här är våra råd till dig som skogsägare för att förvalta vattnet på din fastighet på bästa sätt:
· Ta fram en vattenplan så att du får koll på hur vattnet rinner på fastigheten, och vad du kan göra för att skapa buffertar i landskapet.
· Slarva inte med kantzonerna längs vattendrag och sjöar och gynna lövträden. Gran längs med vattendrag ökar brunifieringen av vattnet. Låt därför lövträden ta plats – det är dessutom bättre för djurlivet i vattnet och vissa fågelarter.
· Håll koll på hur stor andel av dina vattens avrinningsområden som påverkas vid nästa avverkning. Forskning vid SLU visar att livet i vattnet snabbt återhämtar sig om den totala hyggesarealen utgör max 30 procent av avrinningsområdet. Om den tröskeln passeras kan effekterna bli oåterkalleliga.
Inom skogsbruket har vattenfrågorna blivit allt viktigare de senaste tio åren. Klimatförändringar, med ökad försommartorka och brandrisk, gör att vi behöver jobba mer aktivt med ståndortsanpassning, föryngringsmetoder och trädslagsval. Vi behöver också ta vårt ansvar och göra minsta möjliga åverkan på vattnet under dess färd genom fastigheten. Vattnet är en delad resurs, där vi behöver ta hänsyn till både miljöer och markägare nedströms.
Så till Sveriges alla skogsägare vill jag rikta en uppmaning att också bli mer aktiva vattenägare. Det tjänar både du och skogen på.
Karin Fällman Lillqvist
hållbarhetschef Skogssällskapet
