Om Svenska kyrkan fortsätter bruka sina skogar som ett skogsbolag, och inte är beredda att avstå en bråkdel av sina intäkter för att ändra på det, får de göra det utan mina skattepengar. Det skriver Lars Axelsson, skogsägare och medlem i Svenska kyrkan.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Jag är medlem i Svenska kyrkan, men jag är varken aktiv eller troende och har inga starka religiösa skäl att vara kvar. Mitt medlemskap bygger snarare på en kulturell och historisk anknytning. Jag tycker dock fortfarande att kyrkan har en viktig roll i att främja värden som gemenskap, kulturarv och långsiktiga perspektiv i samhället. Utifrån den synen känner jag mig djupt besviken över reaktionerna på Göran Enanders skogsutredning.
Utredningen har kommit till på uppdrag av Kyrkomötet, Svenska kyrkans högst beslutade organ. Kyrkomötet har också satt ramarna för utredningen: att utforma en skogsförvaltning som säkerställer en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt existentiellt hållbar förvaltning som möjligt. Utredaren, Göran Enander, är en erfaren och kompetent utredare med en gedigen bakgrund inom de områden som är relevanta för utredningen.
Utredningen har tagit hänsyn till de olika perspektiven och erbjuder en balanserad strategi. Den föreslår förvisso att 20 procent av kyrkans skogar ska skyddas för att främja biologisk mångfald och kolinlagring och att ytterligare 33 procent av arealen ska brukas med naturnära skogsbruk, men den föreslår också att dagens konventionella brukningsmetoder ska fortsätta tillämpas på resterande arealer.
Intäkterna från kyrkans skogar utgör endast ett par procent av Svenska kyrkans totala intäkter. Om utredningen genomförs i sin helhet, och får de ekonomiska konsekvenser som beskrivs i utredningen, kommer det medföra ett intäktstapp på några tiondels procent under en övergångsperiod. Om de kritiska förståsigpåarna har rätt om de ekonomiska konsekvenserna rör det sig om ett intäktstapp på runt en halv procent.
Svenska kyrkan har en speciell roll i samhället. Som Sveriges femte största skogsägare har de ett stort ansvar för utvecklingen av det svenska skogsbruket. Som andligt samfund är det inte deras syfte att generera maximal avkastning på sitt investerade kapital. Som medlemsstyrd organisation utan krav på att leverera till nästa kvartalsrapport har de en unik möjlighet att agera riktigt långsiktigt.
Som medlem i Svenska kyrkan betalar jag kyrkoskatt. Till skillnad från skogsförvaltningen är kyrkoskatten en väsentlig intäktskälla för Svenska kyrkan – 59 procent år 2023. Om kyrkan värnar om att bruka sina skogar med en balans mellan ekonomiska, ekologiska, sociala och existentiella mål är det ett starkt argument för mig att fortsätta vara medlem. Men om kyrkan fortsätter bruka sina skogar som ett skogsbolag, och inte är beredda att avstå en bråkdel av sina intäkter för att ändra på det, får de göra det utan mina skattepengar.
Om Svenska kyrkan inte är beredd att utveckla sin skogsförvaltning går jag ur.
Lars Axelsson
skogsägare och medlem i Svenska kyrkan
