Klimatförändringarna är en global fråga som kräver samarbete och kunskapsutbyte mellan skogsnationer. Detta skulle kunna ske genom ett aktivt kunskapsutbytesprogram mellan svensk skogsindustri. Det skriver Bey Soo Khiang, vice ordförande för den Singaporebaserade företagsgruppen RGE.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Klimatförändringarna är en global fråga som kräver samarbete och kunskapsutbyte mellan skogsnationer. Vi kan lära oss av svenskt skogsbruk, och vi delar gärna våra insikter och lärdomar med andra länder.
Världens omställning till en hållbar bioekonomi kan inte vänta, och skogsbruket är nyckeln till denna omställning. Skogsbruket har en naturlig regional förankring i såväl Sverige som i Sydostasien, men klimatfrågan är global. Vi på RGE, förkortningen av den Singaporebaserade företagsgruppen Royal Golden Eagle inom skogsproduktion i Asien och med 70 000 anställda, har en snabbväxande skogsproduktion som utvecklas tekniskt och kompetensmässigt i rask takt. Sverige i sin tur har brukat sina skogar framgångsrikt i flera hundra år och är nu ledande i att förse den globala marknaden med ett varierat utbud av produkter tillverkade av träfiber.
En avgörande fråga för skogsbruket som både Sverige och Asien arbetar med är balansen mellan produktion och skydd. Även om asiatiska skogar växer snabbt krävs ett mycket långsiktigt perspektiv för både utvinning, skydd och biologisk mångfald. På RGE har vi utvecklat flera skogsbruksmetoder och processer som har visat sig vara mycket framgångsrika ur dessa perspektiv.
Ett exempel är RGEs dotterföretag April Groups metod, så kallad"ringplantering". Det är ett sätt att se till att skogar som med stora ekologiska värden inte avverkas. Genom att produktionsskogar planteras i en ring i utkanten av våra områden, skapas en buffertzon runt om som hjälper till att bevara den skyddsvärda skogens kärna och biologiska mångfald. Illegal avverkning och mänskligt intrång, vilket tyvärr fortfarande förekommer i skogsområden i Asien, försvåras avsevärt. Denna modell ger både ekonomisk avkastning och sysselsättningsmöjligheter för lokalsamhällen.
Det finns naturligtvis flera viktiga skillnader mellan skogsbruket i Europa och Asien. Klimatzoner, temperatur och viss teknik skiljer sig åt. Det finns också många likheter. Ett exempel är att tiden för att rehabilitera en avverkad skog är mer än 30 år på båda kontinenterna.
Det finns ett afrikanskt ordspråk som lyder "om du vill gå fort, gå ensam. Om du vill gå långt, gå tillsammans." Så låt oss gemensamt titta på och lära oss produktiv förvaltning av naturresurser av varandra.
Detta skulle kunna ske genom att:
· Förstärka samarbetet på forskningsområdet genom att utveckla kontakter, initiera nya gemensamma forskningsprogram och utöka utbytet.
· Skapa ett aktivt kunskapsutbytesprogram mellan svensk skogsindustri och dess motsvarighet Asian Forest Cooperation Organisation (AFoCO).
· Även inom akademien borde vi samarbeta mer. Uppmuntra utbyte av studenter mellan skogsutbildningsprogram och masterprogram. Här finns redan en modell i samarbetet mellan Nanyang Technological University i Singapore och Handelshögskolan i Stockholm.
När vi fokuserar på likheter och samarbeten finns det stora utvecklingsmöjligheter för våra skogsindustrier och därmed nytta för klimatet.
Bey Soo Khiang,
Vice ordförande för Singaporebaserade företagsgruppen RGE.
RGE ha nyligen förvärvat Vinda, ett dotterbolag till hygien- och hälsoföretaget Essity. RGE har via sitt dotterbolag April kontakt med KTH och ett utbyte av svenska studenter sker. Företagsgruppen har därför ett växande intresse för Sverige och Norden.
