Sverige behöver återställa och etablera mycket våtmark för att klara flera klimat- och miljöutmaningar. Markägare är centrala för våtmarksarbetet eftersom åtgärderna är frivilliga. Det skriver Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sverige behöver återställa och etablera mycket våtmark för att klara flera klimat- och miljöutmaningar. Markägare är centrala för våtmarksarbetet eftersom åtgärderna är frivilliga. Naturvårdsverket har en pådrivande och stödjande roll. Vi samlar in erfarenheter, samverkar med olika aktörer och förmedlar bidrag.
Vi vill öka förståelsen för markägares perspektiv och prioriteringar. Därför intervjuade vi våren 2024 fler än 1000 markägare om inställningar, drivkrafter och upplevda hinder i våtmarksarbetet. Dessutom gjorde vi ett antal djupintervjuer.
Vår studie visar att den främsta drivkraften för mer våtmark är att öka den biologiska mångfalden. Därefter kommer att bidra till minskade klimatutsläpp. Andra exempel är att skapa översvämningsskydd, bidra med extra bevattning och ta upp näringsämnen för minskad övergödning.
Lika viktigt för oss är att förstå upplevda hinder. De främsta orsakerna att avstå är för att det inte finns lämplig mark eller för att det skulle innebära produktionsbortfall. I djupintervjuerna nämner flera markägare en ansträngd ekonomi med låg lönsamhet samt en oro för att försämra för hur det ska bli för nästa generation. Det finns också en stor respekt för tidigare generationers arbete med utdikningar.
Naturvårdsverkets utgångspunkt är att våtmarksarbetet görs tillsammans med markägare utifrån deras kunskaper om sin mark. Därför är det viktigt att identifiera områden som kan bidra med våtmarksnytta utan att påverka fastighetens ekonomi för mycket. De våtmarkstyper som Naturvårdsverket prioriterar för ökad biologisk mångfald är ofta näringsfattiga med låg tillväxt, som till exempel högmossar. Bördig utdikad torvmark, som är den typ av mark som Skogsstyrelsen prioriterar för att minska utsläpp av växthusgaser, kan i många fall fortsätta brukas med hyggesfria metoder.
Det finns flera statliga stöd till våtmarksprojekt. Vilket stöd som är lämpligt beror på syftet och platsen för den planerade åtgärden. Stöden finansierar förstudier, förarbeten, rådgivare på länsstyrelser, arbete i fält och uppföljning. Tjänstemän på länsstyrelser och kommuner kan hjälpa till med ansökningar. Dessutom kan markägare få ersättning för att återväta dikad torvmark. Då sköter Skogsstyrelsen allt praktiskt.
Insikterna som studien har fördjupat kommer att göra Naturvårdsverkets arbete mognare och vår roll som motor i Sveriges våtmarksarbete effektivare. Olika typer av våtmarker bidrar med olika nyttor och vi vill sprida kunskap om de olika valmöjligheter som markägare har. Detta arbete gör vi tillsammans med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna som också erbjuder finansiering och stöd till våtmarksinsatser.
Om du är markägare och funderar på ett möjligt våtmarksprojekt, tveka inte att höra av dig till din länsstyrelse, kommun eller Naturvårdsverket. Även ditt lokala Skogsstyrelsedistrikt kan ge råd. Med utgångspunkt i din kunskap och dina mål för din mark finns goda möjligheter till ett framgångsrikt våtmarksprojekt.
Claes Svedlindh,
chef för naturavdelningen
Naturvårdsverket
