Storskalig solkraft expanderar på landsbygden och förvandlar skogslandskap till industriområden. Närboende till dessa parker får sin boendemiljö förvandlad men saknar rättsliga möjligheter att hävda sin rätt. Det skriver Jonathan Lindgren och
Aurora Svallbring, Villaägarnas Riksförbund.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Storskalig solkraft expanderar på landsbygden och förvandlar skogslandskap till industriområden. Närboende till dessa parker får sin boendemiljö förvandlad men saknar rättsliga möjligheter att hävda sin rätt. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som har stått upp för Sveriges landsbygd i Bryssel bör verka för att stärka solparksgrannars rättsliga status.
Möjligheten till distansarbete, kanske ett småskaligt jordbruk, eller enbart sökandet efter en god miljö och boendestandard gör att unga familjer bygger småhus eller köper äldre fastigheter för att renovera utanför de stora städerna. En levande landsbygd förutsätter unga människor. Många av de som hör av sig till Villaägarnas riksförbund är unga nybyggare vars drömmar hotas av solparkens inverkan på fastighetsvärdet och den gröna miljö de har sökt sig till.
I den prövning som idag görs för majoriteten av solkraftsparker är det rättsliga inflytandet för dessa gårdar starkt begränsad. Vid ett försök att överklaga en etablering nekades nyligen grannar till två planerade solcellsparker klagorätt av Mark- och miljööverdomstolen. Rätten fann att hotad naturmiljö var något de kunde skydda, men att de boendevillkoren saknade betydelse.
Trots att domstolen saknade möjlighet att göra denna hänsyn underströk den att solcellerna innebär ”stor omgivningspåverkan”. Domstolen underströk också hur bristen på tillstånds- och anmälningsplikt är ”otillfredsställande” och som lämpligt för lagstiftare att ta ställning till.
För Peter Kullgren och övriga politiker som engagerat sig i vargfrågan, har ”socioekonomiska faktorer” spelat stor roll i bedömningen av hur hårt ett tryck från vargstammen kan tillåtas. Den socioekonomiska faktorn är hänsynen till hur mycket livsvillkoren för människor påverkas i den bygd där vargen gör ett avtryck. Tillsammans med de fullt relevanta parametrar kring naturmiljön som idag prövas, bör även socioekonomiska faktorer vägas in för etablering av storskalig solkraft.
Ett annat rättsfall i närtid avgjordes till förmån för bevarandet av högkvalitativ jordbruksmark utanför Helsingborg. Domslutet är välkommet men ökar nu trycket på att exploatera skogsmark norröver. När skog försvinner för 40 år förvandlas omgivande landskap betänkligt när vind, vatten och biotop tvingas till nya vägar.
Att arrendera skogsmark till solpaneler ger idag en överlägsen avkastning gentemot konventionellt skogsbruk. Men är det ett önskvärt öde för skogens förädling? Vilken utveckling önskar LRF för skogsbruket?
Solkraft är ett förnybart och relativt snabbt tillkommande tillskott till vårt lands energiproduktion. Men dessa två nyliga rättsfall understryker behovet av politiska beslut för att värna vårt landskap, men också för att stärka enskildas rättigheter. Annars är varje hem utanför detaljplanerat området utsatt för en solparksrisk de inte kan värna sig mot.
Jonathan Lindgren, Samhällspolitisk expert, Villaägarnas Riksförbund
Aurora Svallbring, jurist, Villaägarnas Riksförbund
