Miljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök. Slutsatsen är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark. Det skriver Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på ledaren Ingenting är klart förrän helheten är klar av Pär Fornling i Land Skogsbruk nummer 6.
Att viktiga röster i skogsdebatten inte orkar söka egna fakta utan nöjer sig med att sprida "sanningar" som uppstår i mediasvängen gör det mycket motigt för oss på Skogsstyrelsen. Detta för att i samarbete med markägare försöka uppfylla regeringens och olika sakkunnigas önskan om att sänka de ökade nettoutsläpp av växthusgaser som historisk dikning medför på skoglig torvmark i Sverige (cirka 3-4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år). Alltför många gånger har en intresserad och tidigare positiv markägare hoppat av ett återvätningsavtal i ett sent skede, när mycket fältarbete redan lagts ner från vår sida, för att de tagit del av skevt presenterade fakta från en i övrigt mycket seriös forskning - på precis det här sättet. Det fördyrar hela arbetet för staten och många markägare som skulle gynnas på olika sätt – ofta även ekonomiskt – av ett återvätningsavtal kommer aldrig till skott.
Miljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök, de allra flesta i Finland och Sverige, med samma sorts mätningar som är gjorda inom den omtalade återvätningsstudien på impedimentmark i Vindeln.
Den sammantagna slutsatsen av alla dessa mätningar på olika typer av torvmarker är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark och allra bäst bördig torvmark i södra Sverige, medan återvätning på mager torvmark (även när den inte är impediment) i norr i normalfallet troligtvis inte ger någon klimatnytta (se Skogsstyrelsens rapport 2021/7 och en finsk sammanställning av Laine med flera från 2024).
Återvätning som görs främst av klimatskäl siktar därför in sig på bördig torvmark, mer i söder och mindre i norr. Av drygt 1000 hektar med återvätningsavtal som tecknats 2022-2024 ligger så här långt närmare 900 hektar på bördig torvmark, och cirka en tredjedel på mycket bördig mark där man sänker utsläppen motsvarande förbränning av flera kubikmeter olja per hektar och år. De 30 avtalade hektaren som ligger norr om Gästrikland är alla på före detta jordbruksmark.
Hillevi Eriksson
klimat- och bioenergispecialist
Skogsstyrelsen
