Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Landsbygdsministern: Köttskatt är inte aktuellt.
Tack landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) för ditt svar på vår debattartikel.
Livsmedelsstrategin syftar till att öka inhemsk produktion och uppfylla
Sveriges klimat- och miljömål, vilket tyvärr har misslyckas.
Om Sverige ska nå klimatmålen måste regeringen stödja djurböndernas
omställning till växtbaserad produktion. Detta skapar gynnsamma
förhandlingsmöjligheter med EU om finansiering, då minskad
animalieproduktion avsevärt skulle reducera unionens växthusgasutsläpp
och jordbruksstödskostnader. En studie i Nature visar att 84 procent av
EUs växthusgasutsläpp från livsmedelsproduktion och 82 procent av
jordbrukssubventionerna beror på animalieproduktion.
Det finns redan vetenskapligt underlag för en grön omställning.
EU-kommissionens vetenskapliga rådgivare rekommenderar införande av
köttskatt och subventioner på växtbaserade livsmedel för att effektivt
främja den utvecklingen.
Ladsbygdsministerns dialog med jordbrukssektorn är positiv, men forskare
bör också inkluderas i samtalen. I våras föreslog Nordiska ministerrådet
införande av kött- och sockerskatt samt subventioner på frukt och grönt.
Tyvärr avvisade Peter Kullgren de förslagen utan vidare diskussion.
Danmark visar vägen genom att införa en koldioxidskatt på matproduktion
från 2030. Danska bönder kommer att betala 96,50 euro per ko och år,
baserat på djurens växthusgasutsläpp. Landbrug & Fødevarer, Danmarks
motsvarighet till LRF, stödjer reformen eftersom lantbrukare kompenseras
generöst. Detta påminner om hur svenska regeringen gav pälsindustrin
fördelaktiga villkor för avveckling. Vi uppmanar landsbygdsministern att
erbjuda svenska djurbönder mycket goda omställningsvillkor för en
övergång till hållbar växtbaserad produktion.
Påståendet att köttskatt skulle gynna importkött är missvisande. En
köttskatt på 10 kr per kilo skulle procentuellt öka priset mer på
billigare importkött än dyrare svenskt kött, vilket minskar total
köttkonsumtion och importköttets marknadsandelar.
Det animaliska jordbruket, som är beroende av omfattande import av
kraftfoder, utgör också ett allvarligt hot mot Sveriges beredskap och
matförsörjning i kristider.
För att nå Sveriges klimatmål och trygga en hållbar matförsörjning krävs
djärva, vetenskapligt grundade politiska beslut. Köttskatt,
subventionerade grönsaker och generösa omställningsstöd till djurbönder
är inte bara önskvärda - de är nödvändiga för att modernisera svenskt
jordbruk och säkra vår framtid.
Linda Lindström och Jonas Norberg,
ideella tankesmedjan Hållbart
Matsystem.