Min slutsats kvarstår att storskalig solkraft inte ger den el vi behöver och bidrar inte till en sann grön omställning men tar värdefull jordbruksmark i anspråk. Det skriver Per Ask, teknologie doktor och professor emeritus, Linköpings Universitet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Solparker kan skapa dubbla nyttor av Madeleine van der Veer, verksamhetsledare för Nätverket för solparker.
Madeleine van der Veer som representerar Nätverket för solparker, som består av ett antal bolag i branschen, och jag har debatterat storskalig solkraft på jordbruksmark i olika omgångar. I brist på hållbara argument försöker nu Madeleine van der Veer att misstänkliggöra mina siffror och min kompetens. När jag med faktiska beräkningar visar på hur miljömässig och ekonomisk ohållbar en solkraftsanläggning med batterilager är kallar hon detta ett ”fantasifullt beräkningsexempel”. Men siffror är tyvärr inte Madeleines van der Veers grej. I tidigare inlägg har hon överskattat batterilagrens nytta med en faktor tusen! Hon försöker också prata bort de energi- och miljöproblem som solkraft har skapat i Tyskland, Danmark, Polen och Kalifornien.
Om att bygga en storskalig anläggning på jordbruksmark, som blockerar marken under 30-40 år, kallar hon för en ”tillfällig installation”. Samtidigt är det ju i nuvarande världsläge viktigt att nu öka landets egen livsmedelsproduktion och försörjning, inte tvärtom.
Madeleine van der Veer ifrågasätter min kompetens. I solkraftsfrågan känner jag mig trygg med mitt elektrotekniska kunnande och med min djupa tvärvetenskapliga kompetens i att kunna bedöma och analysera den komplexa fråga som storskalig solkraft utgör. Jag tror inte att Madeleines van der Veers trovärdighet skulle gynnas av att våra kompetenser jämförs.
Min slutsats kvarstår att storskalig solkraft inte ger den el vi behöver och bidrar inte till en sann grön omställning men tar värdefull jordbruksmark i anspråk.
Enligt uppgift från Madeleines van der Veers nätverk är de ansökningar om solkraftsansläggningar på 20 TWh som ligger hos Länsstyrelserna för bedömning avgörande. Om dessa beviljas skulle dessa motsvara 12 procent av Sveriges energimix. Denna solelandel är jämförbar med Tysklands, varför Sverige då riskerar att drabbas av samma energi- och hållbarhetsproblem.
Så mitt budskap till länsstyrelserna är att inte bevilja dessa ansökningar!
Per Ask
teknologie doktor, professor emeritus
Linköpings Universitet
