Skyll inte på bönderna!

När Heidi Avellan skriver om "att arga bönder skjuter sig i foten" (ledartext i Sydsvenskan 2024 .02.07) har hon förstås alldeles rätt. Både om skjutningen och foten. Men missar skytten och måltavlan. Det är handeln, industrin och politiken som står för skottlossningen och det är vi alla som blir träffade. Och det är en prestation märkligare än det låter. 

De som i slutänden drabbas om jordbruket inte klarar klimatomställningen är du, jag och alla andra som äter. Visst jordbrukarna åker med i katastrofen. Men: jordbruket är inget särintresse. Jordbruket är (nästan) den enda möjligheten vi har att få mat på bordet. De som drabbas ytterst om jordbruket inte fungerar och levererar är vi alla. Jordbruket är ett strategiskt samhällsintresse av samma eller större betydelse som försvar och sjukvård. Att då tusentals jordbrukare tar till traktorerna och motorvägar i protest mot politik och marknad är inget annat än ett tecken på gigantiska misslyckanden. Både av marknaden och politiken. 

Jordbruket måste självklart som alla andra ställa om till en fossilfri framtid och jorden ska brukas så att det inte skadar klimat, mångfald och miljö utan dessutom befriar atmosfären från växthusgaser, ökar den biologisk mångfalden och förbättrar miljön. Det jordbruket finns redan – både i sinnevärlden och i praktiken. Forskning, försök och praktiska jordbrukare – i Skåne odlas redan någon procent av all jordbruksmark med nya miljö- och klimatsmarta metoder – ger syn för sägen. 

Och den så kallade ”saga” de berättar om är att det jordbruket dessutom är betydligt effektivare än dagens. Det är inte bara miljö- och klimatsmart, det använder nästan bara hälften så mycket diesel, mindre kemiska medel, mindre konstgödsel, behöver mindre arbetskraft och producerar lika stora eller större skördar. Det är helt enkelt bättre solfångare och använder jorden mer effektivt. Det ger vinster för alla! 

Jord- och skogsbruk är dessutom (nästan) de enda näringar som i grunden drivs av det alla näringar i framtiden kommer och måste drivas av: fossilfri solenergi. Vid åkerkanten innehåller skörden cirka 10 gånger mer lagrad solenergi än vad som samlat går åt av fossil energi till att driva traktorer, tröskor, torkar, gödselmedels- och de kemiska medel som ännu används. På lite längre sikt kan jordbruket helt och hållet själv producera och använda eller kompensera för all energi som behövs till och i driften. 

I de här perspektiven går det inte att tolka traktortågen och upprörda lantbrukare som att både politik och marknad har misslyckats med att forma en progressiv politik, skriva fungerande regler och göra det lönsamt och lockande att ställa om till ett nytt jordbruk – och övertyga lantbrukarna om att det går. Skyll inte på bönder som dignar under en växande byråkrati och dålig lönsamhet och som låser in dem i det gamla istället för att ta dem till det nya.

Att byta till ett mer lönsamt, miljö- och klimatsmart jordbruk kostar nämligen på. Det kräver investeringar i ny kunskap, nya maskiner, nya grödor och nya sätt att tänka. Det är inte gjort i en handvändning. Det kostar tid, tankar och kapital. Skyll på politiker som inte lyckas skriva regler och utforma stödsystemen så att det blir självklart, lönsamt, lockande och lustfyllt att byta ut gamla maskiner mot nya och lära sig odla på nya sätt med nya metoder. 

Och skyll på marknaden som inte kan skilja de goda från de onda. Hela skörden från alla åkrar hamnar ju (med vissa begynnande undantag) i samma ansikts- och avsiktslösa flöde på väg från jord till bord. Även om medvetna konsumenter vill välja hållbart framför ohållbar så går det inte i det anonyma flödet. 

Det är så mycket mer anmärkningsvärt som det knappt ens skulle märkas på konsumentpriserna även om industri och handel betalade rejält mer för råvaror från det nya miljö- och klimatsmarta jordbruket – om det inte var för alla påslagen på priset i varje led från jorden till borden. 

Vid åkerkanten står jordbrukets produkter för mindre än en procent av hela vår svenska BNP! Även om bonden fick dubbelt betalt för det som lämnar jorden skulle det knappt synas i BNP – men utan jordbruk finns det inget BNP alls.

Peter Sylwan
Vetenskapsjournalist och författare