Parlamentarisk samsyn på skogen behövs
Ibland behöver stridsyxor och politiska skiljelinjer läggas åt sidan för att uppnå ett större syfte. Det här ett sådant tillfälle. Det skriver Anna Nilsson.
Ibland behöver stridsyxor och politiska skiljelinjer läggas åt sidan för att uppnå ett större syfte. Det här ett sådant tillfälle. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Syftet med Miljömålsberedningen är att nå en bred politisk samsyn inom prioriterade områden inom miljöpolitiken där alla riksdagspartier är representerade. För samsyn behövs verkligen, inte minst inom skogen. Denna gång var beredningens uppdrag att föreslå en strategi för hur Sverige ska leva upp till åtaganden inom EU och internationellt för biologisk mångfald och naturvård.
Men att det har varit svårt för ledamöterna att enas kommenterades öppet av Miljöberedningens ordförande Lars Tysklind när han lämnade över betänkandet till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under presskonferensen den 14 februari.
– Jag hade uppskattat om vi hade haft lite färre majoritetsbeslut och fler enhälliga beslut, sa han.
Strax innan jul lämnade Liberalerna och Moderaterna enligt uppgift en blocköverskridande överenskommelse med Centerpartiet och Socialdemokraterna, för att istället göra gemensam sak med Tidökollegorna i Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det ledde till stora förändringar i slutresultatet.
Ibland behöver stridsyxor och politiska skiljelinjer läggas åt sidan för att uppnå ett större syfte. Det här ett sådant tillfälle. Bristen när det politiska spelet tar över syntes exempelvis i grundlagskommittén då det största för svenska skogsägare tyvärr blev att ingenting kommer att ändras. Ifall grundlagskommittén istället hade föreslagit en tydligare formulering om när markägare har rätt till ersättning så hade det absurda juridiska lotteri som skogsägare fått finna sig i i åratal kunnat få ett slut.
Tillbaka till Miljömålsberedningen. Bland de 102 förslagen finns positiva inslag. Däribland en statlig ersättning för inlagrat kol när avverkningar skjuts upp och andra insatser för att gynna biologisk mångfald. Det är välkommet att satsa på utveckling för en gryende marknad för kolinlagring som ger skogsägare fler sätt att få betalt för sin skog. Det är ett erkännande för det miljöarbete som svenska skogsägare bidrar till. Det är även positivt med samordnad rådgivning från myndigheter till markägare för att inspirera till att använda skötselmetoder som både ökar produktionen och den biologiska mångfald. Det är bra med en tillbakagång till hur Skogsstyrelsen har arbetat tidigare och ger alla skogsägare möjlighet till en gemensam utgångspunkt.
Men det finns även förslag som går emot varandra. Å ena sidan vill Miljömålsberedningen gynna ett ökat byggande av trähus och främja långlivade produkter. Å andra sidan riskerar framskjutna avverkningar att minska sågverkens tillgång på timmer.
Nu är det upp till politiken att se till att de konkreta förslagen går i takt med verkligheten.