Mina krav på EUs nya jordbrukskommissionär

Vi behöver fler bönder i EU, och utan en reformerad Cap kommer lönsamheten att svikta och fler lantbruk behöver lägga ned. Det skriver Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet. 

Den gemensamma jordbrukspolitikens uppgift måste vara att stärka lönsamheten, ersätta miljönyttor och säkerställa att EUs lantbruk står pall i klimatförändringar samt bryter beroendet av oroliga världsmarknader. Klimat och miljö ska därför aldrig ställas mot konkurrenskraft eller lönsamhet, utan istället ska målen integreras. Det skriver Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet i ett debattinlägg i Land Lantbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Vi vet att den här mandatperioden kommer att vara avgörande. En ny jordbrukspolitik ska förhandlas fram i EU, och det är nu vi har chansen att reformera den i grunden. Lantbruket har stora utmaningar, inte minst med lönsamheten och allt mer påtagliga klimatförändringar. Samtidigt är det fast i ett ohållbart system som subventionerar det fossila och som i delar av Europa utarmar jordarna.

På femton år har en tredjedel av EUs lantbruk tvingats att lägga ner. Det är en följd av orättvis konkurrens, där importerat fulkött och felaktigt utformade handelsavtal missgynnar det europeiska. Kemiindustrin tjänar storkovan på bekämpningsmedel, samtidigt som stormarknaderna tar miljoner i övervinster. I mitten kämpar bönder för sin överlevnad, och konsumenternas plånböcker sinar.

Somliga påstår att det är klimatpolitikens fel. Inget kunde vara mer fel! Det är snarare helt tvärtom. Det hållbara lantbruket, och därmed många bönder i Sverige, skulle få en enorm konkurrensfördel om systemet gjordes om. Jordbruket har länge sluppit undan klimatmålen och är fortfarande fast i ett fossilberoende. Vladimir Putins naturgas ger oss konstgödsel, och gulfstaternas olja driver maskinerna. Men det här är problem som går att lösa.

Hela 80 procent av EUs gemensamma jordbrukspengar går till en femtedel av gårdarna. De allra största gårdarna får en majoritet av pengarna, många av dem tungt industrialiserade och fossilberoende. Det sker på bekostnad av de bönder som vill vara planetskötare och ställa om till ett fossilfritt och hållbart jordbruk. Svenska bönder i framkant drabbas. Samtidigt är 80 procent av EUs ekosystem i dåligt skick. Vi måste läka naturen så att den kan hjälpa oss.

Det är med detta i bakhuvudet som vi gröna idag ska fråga ut EUs troligen nya jordbrukskommissionär. Christophe Hansen från Luxembourg är föreslagen, och här är våra krav:

  1. Ta vidare den strategiska dialogen. Till följd av bondeprotesterna samlades EU:s jordbruksindustri, miljöorganisationer och EUs institutioner i våras. Resultatet blev en rapport som alla 29 parter enades om. Viktiga slutsatser om att stärka böndernas position i värdekedjan, stärkt stöd för hållbara jordbruksmetoder, minskade utsläpp, hållbar djurhållning och stärkt vattenresiliens. När Christophe Hansen under de första hundra dagarna av sitt mandat ska presentera en vision för jordbruket och maten, måste dialogen ligga till grund för hans förslag.
  2. Stärk europeiskt självförsörjande. Det är bra att det framgår av Christophe Hansens uppdrag att han ska stärka EUs matförsörjning. Men vad som inte får glömmas bort är att vi till 80 procent är beroende av import av djurfoder. Vi är långt ifrån självförsörjning om våra djur föds upp med importerad soja från Amazonas, om konstgödslingen och våra jordbruksmaskiner är beroende av fossil energi.
  3. Bered vägen för en reformerad Cap. Den gemensamma jordbrukspolitiken har potentialen att vara ett kraftfullt finansieringsdokument som ersätter lantbrukare för arbetet som krävs för att nå målsättningarna i den gröna given. Miljöåtgärder och ekosystemtjänster måste premieras, och det arealbaserade stödet behöver på sikt avskaffas. Bönder ska givetvis få bra betalt för den mat de producerar, men även för de helt kritiska och avgörande insatser för miljön som de kan göra.
  4. Stötta det ekologiska och hållbara. Det svenska beteskravet är ett föredöme i EU. Vi kräver nu att kommissionen ska se över förutsättningarna att ge betalt för miljö- och djurvälfärdslagstiftning som går längre än EUs regelverk. Föregångsländer ska gynnas, inte medföra konkurrensnackdelar. Det ekologiska och naturnära ska bli det naturliga valet.

Den gemensamma jordbrukspolitikens uppgift måste vara att stärka lönsamheten, ersätta miljönyttor och säkerställa att EUs lantbruk står pall i klimatförändringar samt bryter beroendet av oroliga världsmarknader. Klimat och miljö ska därför aldrig ställas mot konkurrenskraft eller lönsamhet, utan istället ska målen integreras. Vi behöver fler bönder i EU, och utan en reformerad Cap kommer lönsamheten att svikta och fler lantbruk kommer behöva tvings att lägga ner.

När EU nu får en ny kommission som ska verka i ett politiskt landskap där de högerextrema blir allt större, är klimat- och miljöpolitiken hotad. Vi gröna är ett alternativ till en utveckling där utsläppen ökar och klimat- och miljömålen slopas. Kommissionen måste söka stöd för sin politik i mitten av EU-parlamentet. Det är det enda alternativet för att få igenom den.

Pär Holmgren (MP)

EU-parlamentariker i jordbruksutskottet

Läs mer: 

Chans för en ny bondevänlig EU-politik

Jordbrukspolitiken måste göras om i grunden