Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
En av naturlagarna säger att materia inte kan skapas eller förstöras. Den naturlagen gäller också för kor och deras magar. Alltså kan det metan som en ko släpper inte ut ha skapats ur tomma intet i kon. I stället skapas det av det som kon har förtärt. Väl ute i atmosfären, reagerar detta metan med syret och blir till koldioxid och vatten. Om inte nytt metan tillfördes, skulle halten sjunka till i princip noll på mindre än 100 år. Det handlar helt enkelt om ett naturligt kretslopp, utan att korna tillför något nytt.
Sedan människor domesticerade nötkreatur, har dess antal ökat. Då är det bra att tänka på att den plats de tar upp i naturen antagligen till stora delar tas från vilda idisslare. Och att mängden metan som idisslare släpper ut knappt har ökat med tiden.
Exempelvis beräknas det finnas knappt 90 miljoner nötkreatur i USA. Vilket är något fler än det uppskattade antalet bison som fanns år 1800. Medan uppskattningen är att det nu finns ungefär en halv miljon kvar av dessa. Nötkreaturen i USA har alltså till stora delar ersatt bison, som också är en idisslare som släpper ut metan. Andra delar av världen har haft en liknande utveckling.
Till det kommer att metan ger en högst begränsat bidrag till växthuseffekten. Det påstås att metan är tiotals gånger mer effektiv än koldioxid, men det är helt enkelt nys. Koldioxiden dominerar totalt över metan. Det där med tiotals gånger effektivare för metan måste härröra från någon fantasi där atmosfären innehåller en koldioxidmolekyl och en metanmolekyl. För då kunde det kanske stämma.
Kornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är helt enkelt en myt. Den finns inte i verkligheten! Därmed faller också argumenten för att ta till åtgärder för att minska metanutsläppen från korna.
Lars Kamél
ägare av jordbruksmark och skog i Medelpad