Frågan är varför klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) konsekvent vägrar att bli intervjuad av specialreportar på en facktidning för lantbrukare och skogsägare, om ett lagförslag där konsekvenserna ser ut att bli minst sagt dramatiska för näringarna. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
I höst sker förhandlingar bakom lyckta dörrar mellan EUs ministerråd, kommission och parlament. Det handlar om den nya naturrestaureringslag som kommer att omvandlas till nationella krav i alla medlemsländer.
Återställning av dränerade torvjordar är en av knäckfrågorna, restaurering av skogstyper en annan. Klimatutsläppen ska minska och den biologiska mångfalden ska öka. I EU-kommissionens ursprungsförslag kan upp till 13 procent av den svenska åkerarealen få försämrad bördighet eller tas ur produktion, enligt Naturvårdsverkets beräkningar. Cirka 900 000 hektar produktiv skogsmark, som i dag inte är formellt skyddad, kan tas ur bruk är Skogsstyrelsens analys.
Jordbruksverket har ifrågasatt i ett yttrande ifall lagstiftning är rätt väg att gå eftersom nedläggningen av gårdar är en bidragande orsak till att marker beskogas och gör att det är brist på betesdjur som ska sköta naturvårdsmarkerna.
Sverige har dessutom rapporterat in status på naturtyper från förindustriell tid, när de flesta andra medlemsländer har utgått från när de gick med i EU. Detta gör att Sverige riskerar att få stora arealer att återställa, om inte myndigheterna gör en ny bedömning.
I december 2022 gjorde Land Lantbruk en intervjuförfrågan till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), för frågor om lagförslaget och den praktiska tillämpningen i Sverige.
Den nionde januari 2023 gav pressekreteraren beskedet att det inte skulle gå att få till en intervju. I mars skickade vår reporter en påminnelse utan positivt utfall.
I juni enades EUs miljöministrar om en kompromiss som den svenska regeringen la fram under Sveriges ordförandeskap i EU. Vår svenska klimat- och miljöminister valde ändå att röstade nej, och hade inte heller tid att ge en kommentar om varför. Vår reporter uppmanades istället att använda citat som ministern hade gett till TT, SVT och TV4. Pressekreteraren hänvisade även till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), fastän han inte hade varit med i förhandlingarna.
Frågan är varför klimat- och miljöministern konsekvent vägrar att intervjuas av specialreportar på en facktidning för lantbrukare och skogsägare, om ett lagförslag där konsekvenserna ser ut att bli minst sagt dramatiska för näringarna.
Nio månader har passerat sedan Land Lantbruks första intervjuförfrågan, och ännu har ministern inte varit anträffbar för en intervju. Våra reportrar har inte direkt jagat henne, men regelbundet ställt frågan. LRF, Skogsindustrierna, andra intresseorganisationer, experter och forskare som Land Lantbruk har varit i kontakt med vittnar också om att det har varit omöjligt att nå fram till statsrådet.
Vår senaste intervjuförfrågan gjordes i augusti, då var svaret att Romina Pourmokhtari vill invänta pågående trilogförhandlingar.
Frågan är varför vi ska ha ett klimat- och näringslivsdepartement med en ansvarig minister, om denna inte ens har förmåga att svara på relevanta sakfrågor.
Anna Nilsson
