Skrota plogen. Ställ Rapiden. Glöm markberedningen. Det kan låta som ett dåligt skämt men kan på sikt bli verklighet om EU kommissionens föreslagna jordhälsolag går igenom. Det skriver Bertil Hagsgård, ordförande Spannmålsodlarna Väst.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Skrota plogen. Ställ Rapiden. Glöm markberedningen. Det kan låta som ett dåligt skämt men kan på sikt bli verklighet om EU kommissionens föreslagna jordhälsolag går igenom. Som ett led i jakten på hälsosamma jordar vill EU nämligen besluta om vad som ska anses vara hållbara brukningsmetoder.
I samband med EUs strategi för jord- och markhälsa 2030 föreslår kommissionen en ny jordhälsolag som väntas färdigställas 2024. Utöver grundläggande regelverk innehåller lagförslaget även mer drastiska förslag om hållbara brukningsmetoder. Något som skulle kunna få enorma konsekvenser för jord- och skogsbruket. För även om förslaget ännu inte är tvingande kan det med stor sannolikhet bli det på några års sikt.
Så hur ser lagförslaget ut och vad skulle det kunna innebära? Jo, förslaget bygger på att EU ska föreslå vilka brukningsmetoder som ska tillämpas på all mark varpå de har tagit fram en lista med metoder som går i linje med principerna för hållbar markförvaltning. Listan ska sedan utvecklas i takt med den tekniska utvecklingen. En slags ”bästa tillgängliga teknik” för hantering av jord. Framöver kommer förslaget även kompletteras med brukningsmetoder som inte går i linje med principerna för hållbar utveckling.
I praktiken skulle förslaget bland annat kunna innebära ett förbud mot höstplöjning, ett förbud mot skogsavverkning vintertid om det inte är tjäle och att man blir tvungen att ständigt införskaffa den senaste tekniken för att ens kunna följa lagen. Men vem vet bäst vilka brukningsmetoder som är lämpligast vid varje givet tillfälle? Den som brukar jorden eller en ivrig tjänsteman i Bryssel med ett excelark i famnen?
Brukar man jorden förstår man att ovan nämnda metoder inte går att applicera över hela EU. Vilka brukningsmetoder som är bäst för jorden skiljer sig markant, inte bara mellan länder, utan mellan gårdar med några hundra meters avstånd. Vidare kan man också fråga sig varför någon medvetet skulle vilja misshandla sin jord. Alla som lever av jorden vet att god jordhälsa är avgörande för ens företagande och levebröd. Mår marken bra, mår jordbrukaren bra.
I stället för att spendera miljarder euro på mer byråkrati i form av jordövervakning skulle man förslagsvis kunna lägga resurserna på stöd till jord- och skogsbrukare och på så sätt stimulera en förbättrad jordhälsa, utan att någon ska behöva skrota plogen, ställa rapiden eller glömma markberedning.
Bertil Hagsgård
Ordförande Spannmålsodlarna Väst
