Ogrundad journalistik och felaktiga inlägg i sociala medier kan snabbt eskalera. I det här fallet om bovaer riskerar det att svärta ner svensk mjölkproduktion, forskning och lantbruk i ett enda svep. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
En intensiv diskussion om fodertillskottet Bovaer drog igång i slutet av förra året. Den tog fart när Arla gick ut med att de skulle starta försök med Bovaer på ett 30-tal mjölkgårdar i Storbritannien för att se om det minskar kornas metanutsläpp. Kritiken mot fodertillskottet spred sig även till Sverige, trots att det inte är många mjölkproducenter som i dagsläget använder det. Kritiken har bland annat bestått i att Bovaer skulle vara skadligt och giftigt för djur och människor, vilket det inte finns vetenskapliga belägg för enligt forskare som Land Lantbruk har intervjuat. De svenska mjölkproducenter som främst använder sig av Bovaer levererar mjölk till Norrmejeriers varumärke Norrlogiskt för ett lägre klimatavtryck. Mjölkproducenterna har inte märkt någon påverkan på kornas djurhälsa eller avkastning, enligt Norrmejeriers hållbarhetschef. Däremot har betalningsviljan för mejeriprodukterna hos konsumenter varit låg.
I denna veckas tidning skriver vi om hur övriga mejerier i Sverige ser på framtida användning av Bovaer. Enligt pressutskick och information på Arlas webbplats så har fodertillskottet använts i projekt på mjölkgårdar i Danmark, Tyskland och Sverige under första halvan av 2023. Arla i Sverige har dock inte velat ställa upp på en intervju med Land Lantbruk om detta.
Bland de felaktigheter som har spridits om Bovaer är att det skulle brytas ner till giftiga ämnen när det passerar en av kons magar. Men det har visat sig vara grundat i en felaktig formulering i en studentuppsats från SLU, enligt Åsa Larsson, en av journalisterna på Källkritikbyrån som har granskat diskussionerna i sociala medier om just Bovaer. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har gått ut med att bedömningen från den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, är att bovaer är säkert och att det inte innebär några risker för konsumenter att dricka mjölk från kor som har fått detta tillskott. Inte det ska inte heller innebära risker för korna.
Det är inte kornas fel att de globala utsläppen av växthusgaser ökar. Det beror på användandet av fossila bränslen. Om just tillskott till mjölkkor är rätt väg att gå för att minska på global klimatpåverkan och om det är lantbruket som ska ta en del av det ansvaret, är en annan diskussion. Bovaer kan vara en lösning om det används på rätt sätt, men mer forskning på långsiktiga konsekvenser behövs.
Tydligt är att ogrundad journalistik och felaktiga inlägg i sociala medier snabbt kan eskalera. Det är en farlig utveckling, oavsett ämne. I det här fallet riskerar det att svärta ner svensk mjölkproduktion, forskning och lantbruk i ett enda svep.
Sluta aldrig att vara källkritisk.
