Hög tid att skapa ordning i det svenska skogsbruket
Troligen har nuvarande regering ambitionen att skapa ordning i det skogliga kaoset, men frågan är om man lyckats utan att ta ett större helhetsgrepp? Det skriver Anders Pettersson.
Troligen har nuvarande regering ambitionen att skapa ordning i det skogliga kaoset, men frågan är om man lyckats utan att ta ett större helhetsgrepp? Det skriver Anders Pettersson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
För varje dag som går blir det allt svårare att bedriva skogsbruk i Sverige. Regelverket kring skog blir alltmer snärjigt och komplext. Än snurrar industrin på, men vi närmar oss dagen då gruset i maskineriet börjar få effekt på riktigt.
Numera kan det behövas flera A4-sidor för att beskriva vilka anpassningar tillsynsmyndigheten anser att en markägare ska ta när denne avser avverka. Ibland kan presenterade inskränkningar vara så omfattande att de helt urholkar värdet av en aktuell åtgärd. Dessutom tolkar Skogsstyrelsen en dom från Högsta Domstolen som att det normalt inte utgår ersättning för intrång med koppling till artskyddsärenden.
I domen sägs att lagrum saknas för det! Hur det kunnat bli så kan man fråga sig. Vi är nog många som har trott att det har funnits ett stabilt fungerande egendomsskydd i svensk grundlag. Nu visar det sig att det i praktiken var det en chimär. Allting går att runda med juridisk kreativitet.
För att klara av en kraftigt utökad arbetsbörda gällande naturvårdstillsyn i skogen har Skogsstyrelsen numera fått ovärderlig hjälp. Ideella organisationer har snabbutbildat nya trupper i inventeringsmetodik. Idag har dessa fått kraftfulla verktyg att styra över svenskt skogsbruk. Antagligen är myndigheten tacksam för hjälpen medan de flesta markägare knappast känner samma uppskattning.
Troligen har nuvarande regering ambitionen att skapa ordning i det skogliga kaoset, men frågan är om man lyckats utan att ta ett större helhetsgrepp? Att ett av regeringspartierna inte dansar i takt med de övriga försvårar förstås. Vad konkret skulle då behöva göras för att förbättra situationen och skapa stabilitet i den löpande skogliga verksamhet som är så viktig för enskilda skogsägare och för Sverige? En snabbåtgärd vore att orda med ett lagrum som kopplar till ersättning vid artskyddsärenden och där det samtidigt görs en översyn av listan för nationell fridlysning. Sedan skulle jag önska en parlamentariskt sammansatt utredning som lägger grund för en bred skogsuppgörelse som håller över mandatperioderna. Det borde inte vara omöjligt att lansera brukarvänliga lagar och regelverk för skogen när det trots allt finns en tydlig majoritet i riksdagen som inser värdet av ett fungerande skogsbruk.
Just nu pågår ett flertal utredningar med skogskoppling. Snart kommer en ny artskyddsutredning sägs det. Man kan bara hoppas att det kommer ut något av detta som återför lite av tryggheten till landets skogsägare.
Anders Pettersson, skogsförvaltare, Sorsele