Ny forskning har upptäckt att även de svampar och bakterier som lever på granarna påverkas av klimatförändringar. Det kan vara nyttig kunskap för skogsindustrin inför en framtid med andra klimatförhållanden.
Det är inte bara träden i granskogarna som påverkas av klimatförändringar, utan även svampar och bakterier som lever på granarna. Med högre temperaturer kommer granbestånd att drabbas av torka på sommaren och troligen frostskador på våren, då årstidernas längd kommer att förändras.
Stressen som detta innebär på granarna sänker produktiviteten men kan även hota själva förekomsten av gran i skogen.
Frågan hur granen kan anpassas efter klimatförändringarna och kunna motstå tork- och froststress har engagerat forskarna. I en ny avhandling på Umeå universitet jämför doktoranden Julia Haas stress-responsiva gener i granplantor med kända mekanismer i modellväxten backtrav, en växt man vanligtvis använder i laboratorium.
"Resultaten visade att väl karakteriserade transkriptionsfaktorer som i backtrav reglerar uttrycket av gener som ingår i flera stressresponser antingen saknade motsvarigheter i gran, eller var differentiellt uttryckta. Detta indikerar att stressresponserna har utvecklats annorlunda i gran jämfört med backtrav", enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet.
En förklaring till skillnaderna kan vara att gran ofta växer i tuffa miljöer och i extrema klimat.
– Vad det också betyder är att en enkel övergång av kunskap från backtrav, jordbruksgrödor och bredbladiga träd inte är möjlig. Gran kräver sin egen uppsättning verktyg för förädling och genteknik och min forskning ger en första förståelse för granspecifika mekanismer. Denna kunskap kan vara till nytta för växtförädling av mer toleranta träd. säger Julia Haas.
Mikroorganismer som bakterier och svampar kan gynna tillväxt och förbättra den abiotiska stresstoleransen hos växten. Men förändringar, orsakade av klimat eller människa, som ökar näringstillförseln till ekosystemen kan ha oväntade effekter på mikroorganismer, båda positiva och negativa.
I de granbestånd som Julia Haas studerade och som fått långsiktig gödsling under 25 år visade resultaten på en mångfald av symbiotiska svampar och bakterier vid ökad tillgång till näringsämnen.
– Responsen i denna typ av ekosystem är mycket dynamisk. Vi måste expandera den klassiska forskningen med fokus på mykorrhizasvamparna och börja titta på ytterligare tjänster som mikroorganismer kan ge till växterna för att fullt ut förstå betydelsen av dessa förändringar i mikrobiomets sammansättning. Dessutom är identifiering av fördelaktiga växtmikrobiota och applicering i plantskolan ett intressant alternativ för skogsindustrin för att säkerställa trädproduktion och tillväxt i utmanande klimatförhållanden i framtiden, säger Julia Haas.
Julia Haas har utfört sina doktorandstudier på Umeå Plant Science Centre, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet, i nära samarbete med skogsföretaget Holmen Skog AB.
Läs hela avhandlingen.
