Norden kan bli världsledande i omställningen till ett hälsosamt och hållbart livsmedelssystem – men för att nå dit krävs omfattande arbete, enligt en ny rapport. Bland annat konstateras att jordbrukare som investerar i nya produktionssätt inte kan stå för hela kostnaden och att man måste se över importen av livsmedel.
Förutsättningarna finns där. De nordiska kostråden är i världsklass, i skolorna serveras hälsosam mat och antibiotikaanvändningen i djurproduktionen är låg.
Det understryker forskare i en första nordisk uppföljning av den omtalade EAT-Lancet-rapporten som publicerades i januari.
– De nordiska länderna har på många områden varit ledande i omställningen av livsmedelssystemet, säger Amanda Wood på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Hon har skrivit rapporten tillsammans med nio andra forskare på uppdrag av Livsmedelsverket. Men trots de positiva inslagen leder nuvarande kosthållning till betydande klimat- och miljöpåverkan.
Enligt forskarnas beräkningar bidrar de nordiska matvanorna i medeltal till nästan tre gånger så stora växthusgasutsläpp jämfört med vad som rekommenderas av EAT-Lancet-kommissionen.
Bakom EAT-Lancet-kommissionen står organisationen EAT, med norskan Gunhild Stordalen i spetsen, samt den ansedda tidskriften The Lancet.
I samarbete med bland andra Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet publicerade de i januari i år en rapport som visar hur vi människor bör äta för att livet på jorden inte ska drabbas av katastrofal skada på planeten.
Bakgrunden är att fler än tre miljarder människor är felnärda i dag, samtidigt som dagens matproduktion utarmar jordens resurser på ett ohållbart sätt och är en drivande faktor bakom klimatförändringen.
Källa: EAT-Lancet-kommissionen (TT)
Så hur behöver dieten Sverige och i Norden förändras? EAT-Lancet-kommissionen rekommenderar ett dagligt intag av rött kött om maximalt 28 gram per dag – en fjärdedel av svenskarnas nuvarande konsumtion.
Vad gäller baljväxter och nötter behöver svenskarna äta tio gånger så mycket som de gör i dag, enligt forskarna.
Och trots att grönsakskonsumtionen i Sverige ökat till i genomsnitt 151 gram per dag når det inte upp till EAT-Lancet-rapportens mål på 300 gram dagligen.
I rapporten konstaterar forskarna också att det är avgörande att jordbrukare som investerar i nya produktionssätt inte behöver ta hela den ekonomiska risken själv. Man konstaterar också att man måste titta hur importerade livsmedel produceras.
– Vi importerar mycket mat, så för att minska vår klimatpåverkan måste vi titta på internationella värdekedjor. Det kommer att vara en stor utmaning, för så fort du går utanför de nordiska gränserna är det lite svårare att göra förändringar. Men vi kan inte säga att vi har hållbara livsmedelssystem om det vi äter inte främjar en bra miljö, säger Amanda Wood till Svenska Dagbladet.
Inom ramen för rapporten har man inte jämfört om ekologisk eller konventionell matproduktion är bäst. En fråga som forskarna tror kommer vara viktig framöver.
– Vi behöver mer forskning på ekologiska system i Norden. Men vi vet redan att den nordiska livsmedelsproduktionen generellt sett är mer effektiv än på andra håll. Min gissning är att det här kommer att bli ett av de hetaste ämnena när vi börjar analysera de här frågorna på en ännu mer detaljerad nivå, säger Amanda Wood till Svenska Dagbladet.
