EU höjer kraven på att lantbruket ska göra mer för miljö och klimat. Men skär också ned jordbruksbudgeten, Cap. Det betyder att något annat får stryka på foten, konstaterar Lars Olsson, en av de svenska Cap-förhandlarna.
– Vi förväntar oss ett ökat fokus på klimat. Mer medel ur Cap-budgeten kan komma att satsas på den typen av åtgärder. Det kräver en omprioritering från andra områden, säger Lars Olsson, som är departementsråd vid näringsdepartementet och en nestor vad gäller Cap. Han är nu inne på sin fjärde stora reform.
Framöver blir marknadsbasen viktigare för jordbruket och i synnerhet för näringar med mycket EU-stöd, menar han. Det gäller exempelvis för naturbeteskött.
– Där blir det än viktigare att titta på marknadens segment så som köttkvalitet.
I skuggan av Brexit-dramatiken drar det ihop sig till sista ronden i kampen om EUs finanser för åren 2021-2027. I december väntas de kvarvarande 27 länderna besluta om den EU-budget där britternas utträde lämnar ett gapande hål. På bordet ligger EU-kommissionens förslag att CAPs andel bör minskas från 38 till 30 procent. I pengar betyder det en neddragning från 408 miljarder euro (åren 2014 – 2020) till 365 miljarder euro.
Du nämnde omprioriteringar, vad kan bli aktuellt att prioritera ned? Både av EU-länderna gemensamt och sedan av Sverige som ju få mer makt att avgöra hur medlen spenderas?
– Det kan bli aktuellt att se över fördelningen mellan inkomststöden och medel till andra åtgärder, säger Lars Olsson.
För Sveriges del innebär detta i klartext att pengar i så fall tas från gårdsstödet – som idag är den största utbetalningen till lantbrukarna, men som också är ett inkomststöd som ofta ifrågasatts.
– Ett problem är att de nuvarande gårdsstöden på längre sikt inte är särskilt effektiva för att stödja en lönsam, konkurrenskraft jordbrukssektor. Gårdsstöden kapitaliseras ju i form av högre arrenden, och i vissa områden högre markpriser. En del av stöden går dessutom också till icke-produktion.
Istället vill regeringen styra över medel till riktade åtgärder, så som miljöersättningarna där pengar betalas för en viss typ av åtgärd.
Det är klimatfanan som vajar högt över den kommande Cap-reformen. Så mycket som 40 procent av jordbruksutgifterna viks för klimatåtgärder. Hur kan klimatkraven på lantbrukarna komma att se ut?
– Till viss del kommer klimatkrav att läggas på lantbrukarna i form av grundvillkor som behöver uppfyllas för att få del av inkomststöden. Dessutom som investeringar som lantbrukare i viss utsträckning kan erhålla investeringsstöd för.
Många ersättningar kommer bönderna ändå att känna igen. Lars Olsson nämner dagens betesmarksersättningar som exempel på ett stöd som rimmar väl med klimatkravet.
– Betesdrift och bevarande av naturbetesmarker kommer fortsatt att vara prioriterat.
Men samtidigt finns det en gräns för vad ersättningar kan åstadkomma i ett läge då Cap stramas åt, framhåller han.
- Det räcker inte att flytta över pengar och tro att man på så sätt löser ekvationen. Det gäller att utveckla de olika segmenten, och en förmåga att förmedla mervärdet genom kedjan ut till lantbrukaren.
Det nya och mer flexibla Cap har dock också sådant på den positiva sidan som kan ge nya möjligheter att finna ersättningar för nationellt prioriterade mål. Som en del av Caps nya ”gröna arkitektur” lanseras ”eco-schemes”, med ettåriga frivilliga åtaganden inom direktstöden.
– Ett nytt förslag som inom ramen för eco-schemes är att ersätta lantbrukare som är fossilfria, genom ett extra arealstöd, nämner Lars Olsson som exempel.
Eco schemes skulle även kunna användas för stöd för betesdrift.
Ett i dag viktigt stöd för animalieproducenter är det särskilda nötkreaturstödet. Det är ett produktionskopplat direktstöd värt cirka 800 miljoner årligen. Kommer detta att finnas kvar?
– Formellt kommer denna möjlighet att finnas kvar, säger Lars Olsson utan att spekulera i vilket beslut svenska politiker här fattar.
Finns det något annat sätt att kompensera köttproducenter, om nu exempelvis nötkreaturstödet skulle dras ned?
– Sverige driver här frågan om att kunna betala ut en ersättning för god djurvälfärd som går utöver gällande EU-lag, men som svensk lag kräver. Att få gehör är svårt, men om detta blir möjligt skulle ett alternativ kunna vara att ersätta lantbrukare för att de har ko ute på bete.
