Jag har inget emot om valfriheten innefattar att jag får bedriva mitt skogsbruk på mitt sätt men varför ska alla skattebetalare betala för en viss skogsbruksmetod? Det skriver Göran Andersson, skogsägare, Värnamo.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattinlägget MP: Skogsbruket måste rustas för framtiden av Daniel Helldén och Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet.
Efter att ha läst igenom debattinlägget så finns det bara en fördel för mig som skogsbrukare och det är att det har klarnat att Miljöpartiet inte kommer att få min röst i nästa val. Lantbrukarna har redan insett detta enligt en artikel i samma tidning – bara 1 procent röstar på MP och nu lär skogsägarna inse detta också. Man redogör för tre olika förslag.
1. Att avgiftsbelägga föryngringsytor – det innebär att jag som har avsatt cirka 10 procent NS och NO skog samt avstått cirka 10 hektar för naturvårdsavtal ska straffbeläggas om jag på resterande del av fastigheten tar upp en föryngringsyta på exempelvis 4 hektar. Det har alltså ingen betydelse om föryngringsytan är på grund av glesa träd efter en storm eller att jag ersätter en granskog med en blandskog. Men det verkar som att Miljöpartiet inte vet hur en föryngringsyta kan se ut. I ett utdrag ur deras partiprogram står det: ”Trakthyggesbruk innebär att man etablerar likåldriga träd samtidigt i beståndet…..”. Ta en runda i ”Gudrunland” och så finns massor av föryngringsytor med blandskog. Om man planterar ytan med gran, en del lärk, självföryngrad björk - är detta en föryngringsyta med likåldriga träd ? Ja enligt Miljöpartiet. Men Miljöpartiets syfte varför inte jag ska ha några föryngringsytor framgår tydligt ur partiprogrammet: ”Trakthyggesbruk har haft negativ inverkan på människors möjlighet till rekreation …”. Kan det bli mer tydligt – det är friluftslivet och möjlighet till svampställen som ska styra hur jag bedriver mitt skogsbruk enligt Miljöpariet. Jag ska alltså bedriva mitt skogsbruk på ett visst sätt för att tillfredsställa andra icke skogsbrukare.
2. Högre slutavverkningsålder – man tror att överhållning av skog leder till högre kolinlagring. Är det inte skog som växer maximalt som binder mest kol, och kan man sedan avverka denna skog innan stormfällningar, döda träd uppstått – och binda in detta i träprodukter. Det finns sågverk idag som har 60 procent sågutbyte på timmer så jag tror att det har större effekt än 10-15 års överhållning
3. Ökad valfrihet – är det ökad valfrihet att jag som skattebetalare ska betala de skogsägare som vill bedriva ett visst skogsbruk – hyggesfritt – genom att dessa får låna förmånligt av staten? Är det valfrihet? Jag har inget emot om valfriheten innefattar att jag får bedriva mitt skogsbruk på mitt sätt men varför ska alla skattebetalare betala för en viss skogsbruksmetod? Först ska jag straffbeläggas för föryngringsytor och sedan ska jag på skattsedeln betala till andra skogsägare som vill experimentera inom en viss sorts skogsbruk. Det är ju fritt fram att göra det, men det ska inte drabba alla skattebetalare. Sen tycker jag det är magstarkt att skriva ”ensidig rådgivning som skogsbolagen erbjuder” – ta Södra Skogsägarna som exempel där man kan få rådgivning för alla sorters skogsbruk – om jag sedan väljer det mest attraktiva både ur ekonomi och miljö är upp till mig som ingen annan skall ha synpunkter på eller försöka styra över.
Det är ganska tydligt att Miljöpartiet inte kommer att få min skogsbruksröst i kommande val.
Göran Andersson
Skogsägare, Värnamo.
