Det är verkligen nu som världens ledare måste ta sitt ansvar och göra upp de handlingsplaner som krävs för att Parisavtalet att fungera, konstaterade en tung svensk expertpanel som vid ett seminarium, anordnat av NSF på måndagen, gav sin syn på klimatmötets knäckfrågor.
Den svenske klimatambassadören Lars Ronnås trodde att mötet kommer att leverera någon form av resultat.
– Jag tror att man kommer överens om regelboken i Katowice, spådde Ronnås som däremot ser risken att ambitionerna inte riktigt motsvarar vad som krävs för att förändra utvecklingen kraftfullt nog.
Närmaste 10 åren avgörande
I början av oktober kom FN:s klimatpanel IPCC med en bekymmersam rapport som visade en mörkare bild än den som rådde då Parisavtalet slöts i december 2015. De närmaste tio åren bedömdes där som avgörande för att undvika katastrofala klimateffekter.
Utsläppen behöver minska drastiskt redan 2020 för att världens uppvärmning ska kunna begränsas till 1,5 grader. Samtidigt måste världen öka återtaget av koldioxid, via exempelvis skogsplantering.
Den primära energin från biomassa behöver öka kraftigt fram till 2030, fastslog rapporten.
”Vet inte vart det tar vägen i Brasilien”
I detta skärpta läge inger den politiska utvecklingen oro. Efter USA:s hot att hoppa av avtalet har även Australien gett signaler om att backa från sina ambitioner.
Lars Ronnås kunde bekräfta att Brasiliens nyvalde president Jair Bolsonaro har spätt på nervositeten med sina löften till landets jordbrukare att låta avverka enorma arealer regnskog för att kunna utöka sojaproduktionen.
– Det är oroande tecken. Man vet inte vart det tar vägen i Brasilien.
En verklig knäckfråga är att hejda utbyggnaden av kolkraftverk i utvecklingsländerna, och ändå se till att länderna fortsätter att utvecklas – fast med minskade klimatavtryck.
– Den stora boven är kolkraften och energiförsörjningen som 80 procent av utsläppen kommer från, konstaterade Lars Ronnäs och påpekade ironin i att värdlandet Polen fortfarande satsar på en utbyggnad av kolkraftverk.
Detta samtidigt som EU förväntas ta på sig ledartröjan efter USA:s reträtt i klimatförhandlingarna.
Hur högt EU sätter ribban kanske visar sig på onsdag i denna vecka då EU-kommissionen presenterar sin långsiktiga energistrategi.