Vilka normer gäller, Jordbruksverket?

Unga boklärda som utan närmare erfarenhet av jordbruk och våra djur skickas ut på gårdarna för att se till att "regelverken" följs. Utrustade med stor makt och självsäkerhet delar nu länsstyrelserna ut anmärkningar, viten och djurförbud i en stadigt stigande omfattning. Något regelverk att hålla sig till som kan bedömas av såväl bonden som kontrollanten finns inte. Med ett antal gummiparagrafer i ryggen görs subjektiva bedömningar som läggs till grund för omfattande ekonomiska sanktioner, domar i Förvaltningsrätten, återbetalningskrav av EU-bidrag och i slutändan en ökad nedläggning av livskraftiga jordbruk.

Landets jordbruksminister som nyligen bytt titel till Landsbygdsminister hävdar att han avvecklat 30 procent av jordbrukets regelverk. Vilka regler han talar om är okänt men stadigt nya gör sig påminda:

Vad betyder "att hårdgöra en yta"? Räcker inte betong eller några decimeter packat stenkross?

Var mäter man ammoniakvärdet i ett hönshus? Under gumpen på hönsen eller som ett medelvärde från ett antal slumpmässiga platser i lokalen?

Hur vet man att hästar högre än 1,40 meter får för lite luft i ett stall med takhöjd under 2,20 meter? Ett stall där man i sekler hållit sex friska ardennerhästar, får i dag inte härbärgera två ridhästar nattetid, på vintern.

Hur får man en ströbädd helt "ren och torr" efter några veckor, innan den börjat värma och med 120 får ständigt vandrande in och ut i såväl regn som snö? Hur många gånger om dagen måste man halma för att inte drabbas av viten?

Hur kommer det sig att länsstyrelsens kontrollanter låter djur själv välja sina favoritlegor i både blöta och träck under barmarksperioden? Men utfärdar viten när det under korta perioder kan ske även den mörka årstiden?

Ska åtta centimeter för smala kobås kunna få en mindre mjölkgård att tvingas välja mellan att miljoninvestera eller lägga ner?

Svenska jordbrukare är i dag i sin verksamhet helt utlämnade till subjektivt tyckande från oerfarna nyanställda länsstyrelsekontrollanter, som släppts ut utan instruktioner baserat på branscherfarenhet och god praxis. Att skylla på att man "företräder våra djur" duger inte när man inte kan dokumentera ens en elementär kunskap om hur dessa djur fungerar i sitt dagliga liv eller hur livet på landet ser ut.

Att det sedan bakom länsstyrelserna står något som kalls Förvaltningsdomstolar, som utan att höra den tilltalade och ge honom en chans till försvar, går länsstyrelsernas ärende och utfärdar domar, är ingenting annat än en skandal i en rättsstat.

Dags för våra politiker att granska en växande jordbruksbyråkrati och dess agerande mot en snabbt nedläggningshotad yrkeskår - Sveriges bönder.

undefined