Att vi vill ha ett hållbart skogsbruk tror jag att vi alla är ense om. Skogen har för många av oss en stor plats i våra hjärtan och vi har därför ett stort engagemang i skogsfrågor. Men vad innebär egentligen ett hållbart skogsbruk och hur ska vi definiera det, undrar Helena Löthgren.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Att vi vill ha ett hållbart skogsbruk tror jag att vi alla är ense om. Skogen har för många av oss en stor plats i våra hjärtan och vi har därför ett stort engagemang i skogsfrågor. Men vad innebär egentligen ett hållbart skogsbruk och hur ska vi definiera det?
Med en snabb googling, som ju har blivit något av en universalmetod när man undrar över något, läser jag att ”ett hållbart skogsbruk innebär att man tar hänsyn till ekonomisk, ekologisk och social/kulturell hållbarhet”.
Med hjälp av Artdatabanken kan vi idag se rödlistade och hotade arter. Många av dessa trivs bra i obrukad skog och röster höjs för att skog ska undantas eller brukas under speciella former. Det ekologiska hållbarhetsmålet är viktigt, men som skogsägare kan jag ibland uppleva att människor och organisationer vill styra hela mitt skogsbruk med stöd av Artdatabanken. Detta genom att hävda att de rödlistade arternas bevarande går före andra hållbarhetsmål. Hur viktigt är det målet i förhållande till övriga mål? Kan något hållbarhetsmål vara viktigare än de övriga och hur ska vi förhålla oss i frågan?
Hur fungerar obrukad skog i förhållande till klimatfrågan, när det är tydligt att växande skog är en bättre kolsänka än gammal skog? Där finns det en god anledning att hålla stor del av skogen brukad för att öka koldioxidupptaget. Klimatfrågan är ju en ödesfråga.
Vi behöver också se till de sociala värdena i skogen. Ett område där döda träd ligger huller om buller eller fortfarande står upp är i många fall en inte särskilt rekreationsvänlig yta och kan i vissa fall vara rent farlig. Samtidigt går man miste om ett aktivt skogsbruk som kan generera arbetstillfällen och förutsättningar att leva och bo i glesbygd. Det sociala är ett väldigt viktigt mål. Det också.
Ekonomisk hållbarhet är ett känsligt kapitel då man ju inte får vara girig. Att övriga hållbarhetsmål är värdefulla och absolut måste ges ekonomiskt utrymme är solklart. Men vad får det egentligen kosta? Ska man sätta en prislapp eller får kostnaden vara oändlig? Vilka konsekvenser får det på andra områden? Det är svårt att säga att ekonomin inte är viktig, för släpper vi den delen har vi till slut inga möjligheter att bekosta andra hållbarhetsmål överhuvudtaget.
Med andra ord är det oerhört svårt eller kanske rent av omöjligt att säga vad som är den viktigaste biten i vårt hållbara skogsbruk. Därom råder skilda meningar och vi kommer alla att rangordna dessa delar efter vårt eget huvud. Det viktigaste när det gäller vår hållbarhet är därför att vi alla försöker att alltid väga in samtliga bitar i vårt resonemang, eller åtminstone någon gång då och då ställer oss frågan hur vårt förhållningssätt påverkar de övriga hållbarhetsmålen.
Alla behövs.
Helena Löthgren,
skogsägare, Nora.
Läs också: LRF behöver tydligare driva skogens frågor
