Frågan om den växande byråkratin för lantbruket behöver lyftas upp på politisk nivå för att underlätta för alla — oavsett diagnos eller inte. Det skriver Lena-Liisa Tengblad, VD, och Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert, Gröna arbetsgivare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Diagnoser behöver uppmärksammas inom lantbruket av Peter Lundqvist, senior professor i arbetsvetenskap, SLU Alnarp.
Det är bra att Peter Lundqvist, senior professor i arbetsvetenskap, SLU Alnarp lyfter stress och psykisk hälsa inom lantbruket. Peter Lundqvist har också engagerat sig i och bidragit till Lantlyftet, där Gröna arbetsgivare ansvarar för att förverkliga Jordbruksverkets arbetsmiljöstrategi för att förbättra psykisk och fysisk hälsa inom lantbruket.
Psykisk och fysisk hälsa är en utmaning inom branschen och det är bra att Peter Lundqvist nu även uppmärksammar förekomsten av ADHD, dyslexi och andra former av neurodiversitet. Det är också bra att problemen med byråkratisk kommunikation från myndigheter och organisationer uppmärksammas, det är viktigt inte bara för lantbrukare utan för alla entreprenörer och egenföretagare i Sverige.
Debattartikeln kan dock tolkas som att det finns ett särskilt samband mellan olika former av neurodiversitet och just lantbruk. Vi ser snarare att sambandet står att finna i att personer med exempelvis ADHD och dyslexi i mindre utsträckning söker sig till skrivbordsjobb och i större utsträckning söker sig till arbeten som belönar deras styrkor som förmåga till entreprenörskap, fysiskt arbete, lösa praktiska problem och att i viss mån även ta risker. Och här är förstås lantbruket en av många branscher där dessa förmågor belönas.
I detta sammanhang är värt att nämna att det finns många undersökningar som visar på hur lagar, regler och byråkrati skapar stora utmaningar för mindre företag. Att sedan lantbruket är särskilt drabbade, där antalet regler ökat med 135 procent procent de senaste 25 åren, är förstås djupt olyckligt. Det är också värt att nämna att många lantbrukare har ärvt rollen och allt vad det kan innebära med ekonomiska utmaningar, byråkrati och i vissa fall personalansvar.
Den brittiska studien som Peter Lundqvist lyfter fram i sin debattartikel är intressant och kan säkerligen bidra till det arbete som Lantlyftet nu bedriver kring bättre psykisk hälsa och färre arbetsplatsolyckor. Inte minst kring att neuropsykiatrisk diagnos skulle kunna påverka en persons benägenhet att ta risker är intressant ur ett olycksperspektiv. Här skulle det så klart vara intressant med en bakgrundsanalys av de olyckor som sker i branschen.
Under de kommande fyra åren kommer Lantlyftet att göra en rad insatser och aktiviteter inom området som förhoppningsvis ger stöd och verktyg som även bidrar till att kunna hantera situationer där en neuropsykiatrisk diagnos finns med i bilden. Men för att vi ska lyckas på sikt behöver frågan om den växande byråkratin, med allt fler komplicerade regler och lagar för lantbruket, lyftas upp på politisk nivå för att underlätta för alla - oavsett diagnos eller inte.
Vi ser positivt på ökad kunskap kring olika diagnoser och stöd i förhållningssätt, det gagnar både samhället och arbetslivet, däribland inräknat även lantbruk.
Lantbruket är en fantastisk bransch med fantastiska personer med ett otroligt driv och engagemang, det är dem som ser till att vi har mat på bordet.
Lena-Liisa Tengblad vd Gröna arbetsgivare
Camilla Backlund arbetsmiljöexpert Gröna arbetsgivare
