"Vi vanvårdar vår älgstam"
Minska klövviltsstammarna! Den uppmaningen kommer från jägaren Olle Granath som är bekymrad över att älgarnas vikter minskat kraftigt.
Olle Granath har jagat i östra Småland i över 40 år och minns att älgkalvarnas slaktvikter kunde ligga på 80 kilo i snitt på 1970-talet. Numer ligger de snarare på 60 kilo i södra Sverige, är hans erfarenhet.
– Jag brukar kalla dem ponnyälgar eller dvärgälgar. I Svenska jägareförbundets lärobok för jägarexamen står det att en fjoling som fälls i oktober ska väga 150 kilo. Men i dag väger de ibland 100 kilo, säger Olle Granath.
Skiljer sig mellan län
Han har jämfört de slaktvikter som anmälts till viltdata.se och konstaterar att det skiljer sig mycket mellan olika län. Lägst är slaktvikterna i Södermanland, Blekinge och Skåne.
– Det handlar om vanvård av viltarten älg, om obalans och bristande biologisk mångfald, anser Olle Granath.
Det märks inte minst på att älgens favoritföda rönn, asp, sälg och ek betas mycket hårt. Maten räcker inte till älgstammen och de växande hjortstammarna i södra Sverige, konstaterar Olle Granath, som är djupt engagerad i problemet.
Han har yrkesarbetat åt såväl LRF och Södra, men det är som jägare och viltvårdare som han driver frågan. I våras anordnade han ett seminarium där den diskuterades och han har flera gånger skrivit motioner till Södra om att göra något åt saken.
– Klövviltsstammarna måste ner. De måste minskas för att sänka betestrycket, säger Olle Granath.
Möjligen klimateffekt
Fredrik Widemo, viltforskare på SLU och forskningsansvarig på Svenska Jägareförbundet, menar att det saknas statistik om älgarnas slaktvikter över tid. Men hans bild är att det i dag finns en större variation i olika delar av landet.
– Det är ett komplext problem. Men det kan vara så att vi börjar se en effekt av klimatförändringarna. Älgarna är anpassade till ett kallare klimat, säger Fredrik Widemo.
En följd av klimatet är att löven slår ut tidigare. Det gör att älgkorna går miste om de tidiga och mest näringsrika löven när de ska producera mjölk. Även kalvarna påverkas när de börjar beta.
Kalvar föds senare
Älgstammens åldersstruktur med många unga tjurar har också betydelse. Älgkorna nobbar ofta de omogna tjurarna vid första brunsten. Först vid den andra brunsten tre veckor senare sker en lyckad betäckning, vilket betyder senare födda kalvar.
– Vi har börjat titta på älgarnas slaktvikter och räknar med att ha en rapport klar i höst. Men vi kommer bara att ha jämförbara data för hela landet från cirka 2007. Några enstaka län, som Dalarna, har statistik för 30 år, säger Fredrik Widemo.
Han har uppfattningen att älgstammen i sig inte är för hög. Det är den totala klövviltspopulationen som gör att fodret tryter.
Olle Granath delar uppfattningen att klövviltet som helhet är ett problem. Men han tvivlar på att klimatförändringen är en avgörande orsak till älgarnas minskade vikter.
– Om det skulle vara en fråga om klimatförändring, då borde väl rådjur och hjortar gynnas. Men deras slaktvikter minskar också, hävdar Olle Granath.