Bland deltagarna på Clarion Hotell i Stockholm fanns representanter för skogsnäringen, Landsbygdsdepartementet, Friluftsfrämjandet, Sveriges Hembygdsförbund, Världsnaturfonden, Riksantikvarieämbetet, Svenska jägareförbundet samt Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund för att nämna några. En bred skara, vilket också kännetecknar den process som ska leda fram till ett nationellt skogsprogram.
– Alla ska ges möjlighet att vara delaktiga. Processen ska vara transparent och dra nytta av flera erfarenheter från civilsamhället, sa Skogsstyrelsens projektledare Svante Claesson när han berättade hur andra länder arbetar på området.
Deltagarna delades in i grupper. Syfte var att vaska fram tankar och idéer för hur en programprocess ska se ut och vilka komponenter den bör innehålla. Från skogsnäringen höjdes bland annat röster för att ett skogsprogram ska befästa Sveriges ställning som ledande skogsnation. Det förutsätter satsningar på innovation och utveckling med sikte på en biobaserad samhällsekonomi.
Andra framförde vikten av att alla som deltar i processen ges samma status.
– Det måste vara en inkluderande process där man lyfter fram mångbruk, då har vi stora möjligheter att komma vidare, sa Göran Bergqvist på Svenska Jägareförbundet.
Även Linda Berglund på Världsnaturfonden tryckte på att alla verkligen blir delaktiga. Hon hoppades också att ett skogsprogram kan bidra till konfliktlösning.
– Vi måste ut ur skyttegravarna, sa hon.
En samsyn när det gäller mätetal och målbilder stod också högt på önskelistan.
– Vi måste ha en gemensam syn på faktabasen, vad är sant och vad är inte sant? Hur mycket skyddad skog finns i Sverige till exempel. Det finns viktiga frågor som vi måste bli överens om, sa Södras skogschef Göran Örlander.
Synpunkter från seminariet blir nu pusselbitar i Skogsstyrelsens slutrapport. Den 15 oktober överlämnas den till regeringen.