"Vi har blivit väldigt duktiga på att ställa om"

Det är kö till kaffeautomaten i Svensk skogsservice lokaler i Ed i Dalsland. Det pågår en röjsågsutbildning och deltagarna har rast. Byggnaden är även utbildningslokal och en del av bolagets framtida satsning på grön el.

– Vi har installerat solceller som ska förse byggnaden med den el den förbrukar, berättar Joakim Gustafsson.

När Joakim Gustafsson startade företaget 2003 var han i en elitsatsning som längdskidåkare och satte skogsplantor sommartid.

– Jag hade under en tid sjukdomen twar och kunde inte träna under långa perioder. Efter planteringssäsongen började jag röja åt Norske skog. Efter en vecka in i planteringssäsongen hade jag tagit in min barndomskompis och veckan efter ytterligare en kompis. Efter fyra veckor var vi fyra.

Han hade kunnat börja träna igen men plötsligt hade målen för framtiden omprioriterats.

– Farfar som är gammal skogsbrukslärare sa till mig att skaffa en utbildning och fortsätta satsa på skidåkningen men jag hade bestämt mig, “Ge mig tre år så ska jag driva ett av Sveriges största skogsvårdsbolag” sa jag till honom.

Lång och krokig resa

Svensk Skogsservice har idag mellan 75 och 80 helårsanställda av fem nationaliteter och bedriver verksamhet i en stor del av landet. Främst består den av röjning och kraftledningsröjning men också av många olika typer av skogliga utbildningar.
Resan till att bli en av de största har varit lång och bitvis krokig. 2006 blev Svensk Skogsservice aktiebolag.

– Då var vi 6-7 medarbetare med mycket jobb men svårt att hitta personal. Men så fick vi kontakt med ett polskt bemanningsföretag.

Genom att erbjuda dubbla ersättningen förhandlade Joakim Gustafsson sig till de polska röjarna med mest erfarenhet.  Men efter en säsong tog det slut när larmrapporter visade att aktörer i branschen utnyttjade utländsk arbetskraft.

– Vi kallade till möte med branschen och diskuterade hur skogsvården skulle bemannas ”fair play”.  Efter det har vi haft personalen direkt anställd hos oss på Svensk Skogsservice.

Efter några år svalande intresset från Polen och blickarna vändes istället mot Rumänien. Sedan blev det Vitryssland och Ukraina. Det senare ett land utanför EU vilket medförde utmaningar för Svensk Skogsservices verksamhet.

– Arbetstillstånd beviljas i sex månader. Sedan ska de vara ute ur landet oavsett om jobben är klara. I övrigt fungerade det bra.

Förlorade många medarbetare

Våren 2020 rullade pandemin in över Sverige och det tog lång tid innan arbetskraftsinvandringen kom igång.  Knappt hade den värsta pandemivågen stillat sig när katastrofen slog till.  Den 24 februari 2022, på kvällen ringde en av Svensk Skogsservices medarbetare i Ukraina, Volodymyr.

– Han sa att familjen var redo att  fly. Jag tog det inte på allvar, Ukraina hade varit i konflikt med Ryssland så länge.

Men det var allvar. På en natt förlorade Svensk Skogsservice hälften av alla sina medarbetare.

– Vi pratar om en omsättning på upp emot 9 miljoner i månaden i högsäsong.

Några av medarbetarna kom ut ur Ukraina första dygnet och sedan ytterligare några. Resten fastnade när utresestoppet slog till. I Ed kraftsamlade man och gjorde om delar av Svensk Skogsservices lokaler till flyktingboende och lånade ut hus gratis till medarbetarna och deras familjer.

– Vi lade 250 000 kronor på boenden, berättar Joakim Gustafsson.

En svår tid följde. Produktiviteten sjönk när flykting - och sociala frågor behövde prioriteras. Trots att det vara sagt att flyktingarna skulle arbeta för sin försörjning tog det över en och en halv månad innan byråkratins kvarnar hade malt.
 
– Det är en jäkla byråkrati i det här landet rent ut sagt, säger Joakim Gustafsson.

Idag bor ett tiotal ukrainska familjer i Ed och lika många arbetar hela året på Svensk Skogsservice. Bolaget är på väg tillbaka.

– I år kommer vi nog upp i 42 000 till 43 000 timmar igen. Det är en bit kvar till de 56 000 till 57 000 timmar som ukrainare normalt gör men det känns bra. Att vi kom igenom de här svåra åren utan uppsägningar har jag min fantastiska personal att tacka för. Alla som visste hur man hanterade en röjsåg ställde upp och hjälpte till.

Joakim Gustafsson pratar återkommande om medarbetarna, hur mycket de betyder. När vi ger oss ut och besöker ett röjarlag med ukrainska medarbetare  tar han med fika och bjuder på en spontan rast.  
20-årsjubileet skulle egentligen ha firats med en stor fest men istället fick alla anställda dela på 500 000 kronor som bonus.

Har byggt upp ett lager

Pandemin satte fingret på beredskap. Under två år var det svårt att få tag i såväl sågar som skyddskläder.

– Det var frustrerande att se medarbetarna gå runt i kläder med hål i för att det inte fanns ny utrustning, säger Joakim Gustafsson.

Successivt har ett lager med utrustning, kläder och sågar byggts upp om eller när en kris slår till igen. Lagret ska räcka i två år.
Nyligen har det investerats i en  Alstor miniskotare.

– Medarbetarna blir inte yngre och vi vill underlätta för dem. För att inte öka på spridningen av barkborre i kraftledningsgator barkas granarna med motorsåg. Det är ett tungt arbete och om vi kan köra ut virket istället blir det lättare för dem. Det finns även planer på en röjningsmaskin att använda i ledningsgator.

Joakim Gustafsson må vara VD men fortfarande greppar han röjsågen och kör mellan 30 och 35 timmar i veckan.

– Jag ligger nog ute mer än vad jag är hemma med familjen, säger han med ett skratt. Det är sällan man hittar mig på kontoret.
Bolagen har som mål att vara koldioxidneutrala 2030.  Det har genomförts flera klimatprojekt genom åren såsom att att köra bilar på HVO och  2022 genomfördes en batteriröjning i en kraftledningsgata om 230 hektar.

– Vi har haft extremt stora motgångar de här 20 åren men också extremt stora framgångar men flera utmärkelser och företagspriser, säger Joakim Gustafsson. Jag ser dem som en del av företagsresan. Vi är så väldigt duktiga på skogsvård och nu är vi lite trötta på att inte får göra det vi är så bra på.

Och farfar då. Som tyckte du skulle läsa vidare och åka skidor. Vad säger han?

– Han är en bit över 90 nu och kommer hit ibland, går och tittar och säger att “det är inte så dåligt det här”