Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Nej, Sverker Liden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län följer gällande lagstiftning för älgförvaltning. Detta slås också fast av Naturvårdsverket och Förvaltningsrätten, som avslagit Lidens överklagande av Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt. Kammarrätten har inte heller funnit skäl att ge Sverker Liden prövningstillstånd för ett överklagande.
I Jaktlagen (1987:259) står följande att läsa.
4 § Viltet skall vårdas i syfte att:
- Bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, och
- Främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna.
I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttshavaren. Lag (1997:343).
Skyddsjakt är ett instrument för att förhindra allvarlig skada. Skyddsjakt kan användas när annan lämplig lösning saknas. Förutsättningen är att man inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus. Skyddsjakten ska också leda till att lösa problemet och inte vara en populationsbegränsande åtgärd.
Älgskötselområde är den registreringsform som ska ge en effektiv och storskalig förvaltning av älg. Inom denna registreringsform enas markägare och jägare om målnivåer för såväl skador som älgstammens täthet och sammansättning.
Avlysningsjakt är älgskötselområdenas verktyg att använda i förvaltningen. Den som har anslutit sin jaktmark till ett älgskötselområde kan påverka skötselområdet i stort genom att använda verktyget till att förhindra betesskador i vilttäta områden. För jakträttshavare som väljer att stå utanför älgförvaltningen är möjligheten att påverka begränsad.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län