Höstvetefält i Mälardalsområdet har drabbats av virussjukdomen vetedvärgsjuka som kan ge stora skördebortfall. Hur stor omfattningen är oklart. – Vi har inte hela bilden klar än, säger Anders Lindgren på Växtskyddscentralen i Uppsala.
Det är företrädesvis på gårdar som drabbats av sjukdomen tidigare, för 8-10 år sedan, som fynden har gjorts. Gårdarna ligger längs Mälardalen i Stockholm-, Uppsala- och Enköpingsområdet.
– Det har varit lugnt på den fronten i många år, och så har det dykt upp nu, säger Anders Lindgren.
Vetedvärgvirus sprids med insekten randig dvärgstrit, angriper främst höstvete och leder till dvärgväxt hos plantorna. Exempel på symptom är att bladen blir gul- eller rödflammiga. Plantornas tillväxt stannar av och det bildas inget ax.
Det angrepp som har upptäcks hitintills i år varierar i omfattning.
– Det är allt från enstaka plantor som är helt dvärgväxta till partier på några kvadratmeter där alla plantorna är dvärgväxta, där det inte blir någonting alls, alltså noll skörd.
Fält med mycket angrepp får ett oregelbundet mönster av fläckar. Dvärgväxten förekommer framför allt där vetet redan var tunt.
– Där höstvetet har varit bättre och frodigare har det inte varit spridning på samma vis.
Grödorna infekteras av dvärgstriten på hösten och sedan fortsätter spridningen på våren. Tidig sådd är den viktigaste orsaken till att stritarna hinner sprida viruset. Vid kallare väderlek avtar deras aktivitet.
Det sker det ingen mer spridning i år på de fält är drabbade eftersom plantorna är inte mottagliga för sjukdomen efter att stråskjutningen har börjat.
– Skadan som är skedd är skedd, det är inget att göra åt och det blir inte värre än vad det är, säger Anders Lindgren.
Genom åren har Mälardalen haft mest vetedvärgsjuka, men den har också förekommit i Östergötland och Västergötland och några fynd har gjorts i Skåne.
