Vem tjänar på hätskheten i skogsdebatten?
Ägnar sig myndigheterna åt politisk aktivism när man ifrågasätter äganderätten och tvångsinlöser enskilda skogsägares egendom? Javisst. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I en debattartikel på DN:s kultursida (Dagens nyheter, den 22 december 2025) frågar sig journalisten och författaren Eva-Lotta Hulten vem som tjänar på hätskheten i skogsdebatten. Hon verkar omedveten om att bakgrunden till landsbygdens tillbakagång och ekonomiska kräftgång till en del beror på administrativa beslut i riksdag, regering och myndigheter där vinsterna flyttas från företag och kommuner till staten genom skatter, koncessionsförfaranden, marknadsregleringar och vägran att ersätta landsbygden för ingrepp i naturtillgångarnas förvaltning.
Genom nya beskattningsregler gjordes rika vattenkraftskommuner till fattiga bidragsmottagare. Koncessionslagstiftning gör gruv- och mineralnäring till en belastning för kommunerna och dess invånare. Nu hotas kommunerna av indragen vetorätt och markägarna av konfiskation av vindkraftsrätten av vänsterpartierna. Vinsterna hamnar hos investerare och staten. Klimatpolitiken handlar inte om att minska utsläppen från livsstilen i storstäderna, där MP, S och DN finns, utan om avverkningsförbud och andra restriktioner för jord- och skogsbruket. Allemansrätten utnyttjas för kommersiell verksamhet. Prisstopp och andra regleringar har använts för att hålla nere priserna på virke och stoppa utvecklingen av bioenergi och en biokemisk industri. Vänsterpartierna vägrar att skydda skogsägarna mot myndigheternas grundlagsstridiga lagstiftning för att tvångsinlösa egendom och stoppa avverkningar. Domstolarna överimplementerar skogsägarnas skyldigheter men vägrar att implementera våra rättigheter enligt rättsstatens krav.
Journalisten Lisa Röstlunds inledande artiklar om skogsbruket i DN grundades på ett okritiskt anammade av miljörörelsens propagandafilm ”Mera av allt”. Den redovisade inte hur stora arealer, 9 miljoner hektar, som undantogs från aktivt skogsbruk, bland annat mörkades att staten genom Statens fastighetsverk bedriver kontinuitetsskogsbruk på 7 miljoner hektar. Trots ideliga påpekanden om att Sverige ligger i topp vad gäller skydd av skog i EU, har DN och SVT fortfarande inte medgett det. Lisa Röstlunds artiklar snedvred klimatdebatten från början. Hon tog inte upp att statliga ingrepp orsakat de flesta av problemen.
Ägnar sig myndigheterna åt politisk aktivism när man ifrågasätter äganderätten och tvångsinlöser enskilda skogsägares egendom? Javisst. Enligt EUs rättsstatliga krav är det endast demokratiskt valda församlingar som kan göra avvägningar mellan statens agerande för att styra landet och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Riksdagen kan inte längre delegera lagstiftningsrätt (att besluta om föreskrifter) till myndigheterna. De är inte, till skillnad från kommunfullmäktige i kommunerna , demokratiskt valda församlingar. Myndigheternas agerande på skogsområdet har inslag av maktmissbruk, korruption och överträdelser av grundlagen bland annat äganderätten. Politiker, generaldirektörer och journalister vägrar fortfarande efter 30 år, att erkänna medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter som följer av EU-medlemsskapet.
Vänsterpartierna vägrar att i grundlagen skydda skogsägarna mot myndigheternas olagliga angrepp. Det inrättas ingen författningsdomstol som kan pröva myndigheternas föreskrifter. Då återstår endast att anmäla frågan till EU-kommissionen och kräva att kommissionen inte godtar att lagstiftningsrätt delegeras till myndigheterna särskilt inte när det gäller våra grundläggande fri- och rättigheter.
Försvarar DN fortfarande EUs grundläggande rättsstatliga krav eller har man gått åt vänster och blivit en röst för auktoritär statsstyrning enligt Miljöpartiets idéer?
Sverker Liden
Jägmästare och skogsägare