Vem ordnar första SM i kultivering?
I framtiden blir herbiciderna färre och energin dyrare. Kanske dags för ett SM i energi- och ogräseffektiv kultivering? skriver Per Emgardsson i veckans teknikkrönika.
I framtiden blir herbiciderna färre och energin dyrare. Kanske dags för ett SM i energi- och ogräseffektiv kultivering? skriver Per Emgardsson i veckans teknikkrönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
VM och SM i plöjning, som nyligen avgjordes, kan kanske uppfattas som sport och nöje. Men tävlingarnas ursprung är viljan till bättre energi- och driftekonomi i jordbruket. Förr vändes två sjundedelar av Sveriges åkerareal ett kvarts varv varje höst, oftast med 12 eller 14 tums enskäriga hästplogar.
Per jordvolym är plogen vårt energieffektivaste redskap. Men ett par hästar avger uthålligt sådär 1,2 kW mätt på hästskorna. Det skulle räcka både till god genomskärning av ogräsrötter och fart nog att plöja klart före frosten.
På 1940-talet tog det 16 mantimmar och 40 hästtimmar att höstplöja ett hektar. Bränsle till båda måste odlas, ett hektar havre eller slåttervall krävde 60-70 man- och hästtimmar.
Plöjning var och är viktig i ogräsregleringen. Det förutsätter en rätt inställd plog. Fel körd kan en traktorplog lätt förbruka 20 procent bränsle i onödan, utan att det syns på plöjningen. Därför växte tävlingar i plöjning fram. Med kunskap och ära lockade de deltagarna att prestera så väl genomförd plöjning som möjligt.
I framtiden blir herbiciderna färre och energin dyrare. Medge att det faktiskt ljusnar för plöjning och plöjningstävlingar. Och när kan vi ställa upp i det första SM i energi- och ogräseffektiv kultivering?
FOTNOT: Hästens maxeffekt är 15 kW.