Vem bär ansvaret om ett barn smittas av opastöriserad mjölk?
Undertecknade har arbetat sedan 1990-talet med rådgivning och utredning kring ehec – entero-hemoragisk Escherichia coli, som då kom in som en ny infektion i Sverige.
Fram till dess, men efter att tuberkulosen hade utrotats ur svenska mjölkkor i mitten av 1950-talet, hade det gått ganska bra att dricka opastöriserad mjölk, i alla fall om den säljande mjölkbonden hade god juverhälsa och god mjölkningshygien. Det värsta som kunde hända var att bli infekterad med streptokocker eller smittas av campylobacter, som visserligen kunde ge allvarliga symtom, men sällan gav livslånga skador eller dödsfall.
Men i mitten av 90-talet förändrades läget! Ehec kom in landet - okänt hur - och särskilt på västkusten och i synnerhet i Halland insjuknade flera barn, men också en del vuxna bland annat efter att ha druckit opastöriserad mjölk. Utredningar och forskning drogs igång, policydokument om EHEC från fem generaldirektörer skrevs och allt utmynnade i att ehec hade fått fotfäste i landet och var relativt vanligt förekommande - cirka 10 procent infekterade kogårdar, framför allt i sydvästra Sverige. Arla såg över sin Miniorverksamhet, reglerna om handhygien och att inte klappa kalvar lyftes fram. Den redan gällande rekommendationen att inte dricka opastöriserad mjölk förtydligades på grund av stor risk att barn och nedsatta personer skulle drabbas av intensiv och smärtsam blodig diarré, hemoragiskt uremiskt syndrom (HUS), som slår ut njurarna och/eller ger hjärnskador, och i värsta fall orsakar patientens död. Det är med omsorg om barn som Hugo som dessa rekommendationer togs fram. Mjölkbranschens värsta scenario var och är att ett eller flera barn ska insjukna och dö på grund av ehec!
Det kollektiva minnet är förvånansvärt kort! Det är inte mer än två år sen som det kastades tonvis med gurkor i hela Europa tills den riktiga smittkällan – groddar, kunde identifieras. Det är inte heller många år sedan vi hade en stor epidemi orsakad av ehec-smittad sallad. Vi köper rått och därmed infekterat kött i affären, men få av oss vill äta kycklingen rå! Vid tillagningen av ostkaka eller "kalvdans", som kräver opastöriserad råmjölk, dödar vi bakterierna genom upphettning. Men hur ska vi klara särhållningen om vi tillåter gårdsförsäljning av opastöriserad mjölk? Och vem tar ansvaret om ett barn dör? Hans pappa? Bonden? Livsmedelsverket? Den oberoende kontrollorganisationen? Mormor som gav barnet ett glas mjölk, som blev över när hon lagade ostkaka…?
undefined
undefined