Johan Sedenius

Marie Henningsson

Tröskning av höstkorn på Isby gård, Kristianstad.

Adobe Photoshop 202457075820616981.jpg

<p>Konjunkturmätningen för tredje kvartalet genomfördes i juli. Totalindex för de fem delbranscher som ingår i mätningen hamnar för perioden juli-september på 106,5, vilket är 2 punkter lägre än föregående kvartal men alltjämt väl på den positiva sidan. Indextal över 100 indikerar en förväntad tillväxt.</p><p>– Det är otroligt glädjande att det samlat finns en väldigt stark framtidstro i de gröna näringarna även om det är en marginell nedgång det sista kvartalet. Bakom den sammanvägda nivån skiljer det sig ganska mycket mellan delbranscherna, säger Palle Borgström, ordförande för LRF.</p>

<h2>Lönsamheten hotad</h2><p>Samlat tyngs index avsevärt av utvecklingen för växtodlarna, en sektor som i rapporten beskrivs vara i ett känsligt läge med hotad lönsamhet och vars delindex stannar på 85. "Trots gynnsamt väder och prognoser om god skörd är det uppenbart att prisbilden på spannmål samt gödselpriset har större påverkan än volymökningar." skriver LRF.</p><p>Jordbruksverket meddelade i sin prognos så sent som i mitten av augusti att årets skörd av spannmål väntas bli 14 procent större än 2024 och 12 procent större än genomsnittet de fem senaste åren, detta främst på grund av rekordarealer för höstvete. Det väger till viss del upp svag lönsamhet bland växtodlarna men den bedöms ändå ligga på en låg nivå säsongen 2025, slår LRF fast i sin rapport.</p>

d2b5e262-089d-4f68-a952-69cc6339509f.jpg

<p>Spannmålspriserna går ned och växtodlarna har blivit mer negativt inställda till priserna på insatsvaror samtidigt som det råder osäkerhet om hur de viktiga gödselpriserna kommer att utvecklas framöver. Världsmarknadspriset på gödsel har ökat med omkring 30 procent under det senaste året. Spannmålspriserna globalt ligger nu på samma låga nivåer som 2021. Och prognosen om årets skörd är just en prognos innan skörden väl är bärgad, framhåller LRF.</p><h2>Två dåliga år</h2><p>– Sjunkande spannmålspriser och höga kostnader för insatsvaror kommer ovanpå att växtodlarna hade dåliga skördeår 2023 och 2024. Växtodlarna är pressade med tuffa marknadsförutsättningar som man egentligen inte kan påverka. De är pristagare både på det de köper och det de säljer, säger Palle Borgström.</p><p>– Tittar man strikt på odlingskalkylen är det tveksamt om man ska så någon ny gröda. Intäkter och kostnader går inte ihop. De flesta växtodlare kommer att så ändå för de vet att mycket kommer att hända fram till nästa års skörd men jag tror att vi kan förvänta oss att lantbrukare både i Sverige och internationellt kommer att avstå från att odla marginalmarker. Det är en utmaning i ett beredskapsperspektiv. Sverige behöver bygga beredskapslager och nu har vi ett gyllene tillfälle gällande spannmål utan att vi behöver investera så mycket, framhåller han.</p><h2>Låga lagernivåer</h2><p>Globalt sett låga nivåer i spannmålslagren är en faktor som historiskt talar för att priserna på sikt kommer att stiga igen. Till det kommer det mycket osäkra geopolitiska läget som från riskvärderingssynpunkt rimligen borde innebära krav på större lagernivåer, resonerar Palle Borgström.&nbsp;</p><p>Gällande optimismen bland animalieproducenterna speglas den enligt honom i ett ökat antal förfrågningar om lån i Tillväxtbolaget för Sveriges lantbrukare. Men även om investeringsviljan i sektorn således ökar i spåren av en stark efterfrågan så dröjer det innan också den faktiska produktionen gör det, att sy ihop finansieringslösningar och komma igenom tillståndsprocesser tar tid.</p><h2>Valutaeffekter i skogsbruket</h2><p>Skogsbruket ligger sedan lång tid i topp i Grönt näringslivsindex med en hög nivå som vittnar om stark framtidstro. Här noterar Palle Borgström dock att konjunkturen börjar vika svagt nedåt till följd av främst valutaeffekterna av en i år avsevärt stärkt svensk krona.</p><p>– Skogsnäringen är en ytterlighet i att ha en stor del av sina kostnader i svenska kronor och en stor del av intäkterna i dollar. Både sågverk och massaindustri har svårt att ta ut de höga råvarukostnaderna på marknaden. Någon aktör har börjat sänka priserna på timmer.</p>

<h3>Delbranscherna</h3><p><strong>Växtodling</strong></p><p>Index 85,3. Synen på konjunkturen fortsätter i dystrare riktning. Index är 5 punkter lägre än föregående kvartal och 20 punkter lägre än för ett år sedan. "De två stora diskussionerna under sommaren har varit sjunkande spannmålspriser och ökande gödselpriser. Att index inte sjunker mer än det gör beror på att det ser ut att bli en god skörd både volymmässigt och kvalitetsmässigt." heter det i rapporten.</p><p><strong>Trädgård</strong></p><p>Index 101,5. Nivån är något lägre än föregående kvartal men stabil över tid. Positiv utveckling i produktionen jämfört med andra kvartalet. Odlingsmässigt har det varit en bra säsong med normalt väder. Kortsiktigt bedöms lönsamheten stärkas jämfört med föregående kvartal men den är svagare än motsvarande period förra året. Stor import pressar priserna. Kostnadsläget för insatsvaror bedöms vara högt. Utmaningar inom branschen är plattmasken och tillgång till växtskyddsmedel.</p><p><strong>Animalier</strong></p><p>Index 109,3<strong>.</strong> Sektorn beskrivs stå stark tack vare goda avräkningspriser, god tillgång på foder och ökad efterfrågan på svenskt kött. Självförsörjningen på foder är en konkurrensfördel. Det goda mjölkpriset och efterfrågan på nötkött bidrar till en positiv framtidstro i branschen, enligt rapporten. Det bidrar till stärkta framtidsutsikter och vilja att utöka och investera. Många producenter har vaccinerat djuren mot blåtunga.</p><p><strong>Förädling och tjänster</strong></p><p>Index 110,7. Nivån har stigit med närmare 5 punkter sedan andra kvartalet. De småskaliga förädlarna upplever en god prisutveckling på sina varor, stark efterfrågan samt god lönsamhet. Gårdsförsäljningen av alkohol bedöms sannolikt ha gynnat all gårdsförsäljning under sommaren tillsammans med ökad matturism. Entreprenadsektorn ser positivt på lönsamhetsutvecklingen medan hästnäringen har fortsatt svag lönsamhet.</p><p><strong>Skogsbruk</strong></p><p>Index 116,5. Nivån är cirka 3 punkter lägre än föregående kvartal. Skogsägandet konstateras vara en viktig grundbult för många lantbrukare och utvecklingen framöver kan få betydelse. Avverkningsanmälningarna har ökat under 2025, vilket sannolikt beror på de höga priserna och möjligtvis att skogsägarna tror att priserna kan vara på väg nedåt.</p><h3 class="source">Källa: LRF Grönt näringslivsindex kvartal tre 2025</h3>

<p>Synen på konjunkturläget fortsätter i negativ riktning bland växtodlarna medan landets animalieproducenter tvärtom ser positivt på lönsamheten och möjligheten att öka produktionen, visar Grönt näringslivsindex från LRF för årets tredje kvartal. Totalt sett råder stabil förväntan om tillväxt, enligt rapporten.</p>

Synen på konjunkturläget fortsätter i negativ riktning bland växtodlarna medan landets animalieproducenter tvärtom ser positivt på lönsamheten och möjligheten att öka produktionen, visar Grönt näringslivsindex från LRF för årets tredje kvartal. 

Dystert bland växtodlarna trots god skörd

Ekonomi

Växtodlare möter tuffa marknadsförutsättningar: Prispress och osäkra framtidsutsikter enligt LRF:s senaste rapport.

Dystert bland växtodlarna trots god skörd

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera