Nu när årets odlingssäsong går mot sitt slut kan Sven Göransson på företaget Biobasiq i Hasslöv konstatera att en mångårig trend står sig.
– Vi säljer lite fler humlesamhällen för varje säsong. Det är allt fler kunder som har kommit underfund med att de har nytta av dem.
Det var för att skaffa pollinatörer till bland annat tomatodlingen i växthus som Sven Göransson redan 1994 började importera humlesamhällen.
– På den tiden tyckte ingen att vi behövde extra humlor i frilandsodlingen, minns han.
I dag är situationen annorlunda.
Från att mest ha använts i växthusodlingen av tomater, paprika, melon och smågurkor, så har den odlade humlan alltmer blivit en hjälp i frilandsodlingen. Den pollinerar jordgubbar, hallon och blåbär. I fruktodlingar ökar den skörden av körsbär, plommon, päron och äpplen. Inom odlingen av klöverfrön har den blivit mer vanlig, liksom av åkerbönor och sockerbönor
Biobasiq säljer tre gånger så många humlor till frilandsodlingar som till växthus, konstaterar Sven Göransson.
– Många säger att de inte ser så mycket humlor längre om vårarna.
Att det svenska naturliga humlebeståndet de senaste årtiondena har gått ned, och att ett samband finns med klimatet, konstaterades bland annat i en doktorsavhandling från Åbo universitet förra året.
Varmare vintrar ger en för tidig blomning av för humlan viktiga växter. Samtidigt är det ofta tidigt på säsongen som bristen på pollinerare är som störst.
– En del bär drivs fram så tidigt att det inte finns några naturliga pollinerare ute, säger Sven Göransson.
Av humlan får människan som bekant ingen åtråvärd honung, men som pollinatör är humlan genom sin storlek och sin lurviga päls svårslaget effektiv.
– När humlan kommer till en blomma så händer det lite mer än när ett naket bi landar.
Humlan är dessutom ett riktigt ”arbetsbi” som är i farten dygnets alla ljusa timmar och även i sämre och kallare väderlek.
– Den odlare som väljer en kombination av bin och honung kan vara på den säkra sidan, är Sven Göranssons tips.