Vattenbrist hotar i sommar
Rekordlåga nivåer av grundvattnet gör att vi kan få största vattenbristen på 100 år. – Blir det riktigt illa kan djurhållare tvingas att slakta eller avliva djur, säger Lotta Andersson Jordbruksverket.
Grundvattennivåerna är rekordlåga för maj månad, och utsikterna för påfyllning är låga. Det innebär att i år kan vattenbristen bli den allvarligaste på drygt 100 år.
Det menar flera myndigheter som har gått samman för att uppmärksamma vattensituationen som råder. Sedan hösten 2015 har stora delar av södra Sverige fått 20-30 procent mindre vatten.
Förra året var det torraste på 40 år och flera kommuner införde begränsningar i vattenförsörjningen. Under vinterhalvåret och våren fylls i vanliga fall grundvattenmagasinen på, men i år har nederbörden varit knapp.
Inför sommaren är läget värre än förra året och inte ens normalnederbörd kan förbättra situationen, möjligen lokalt, enligt myndigheternas pressmeddelande.
– I år är det totalt sett mycket sämre och nivåerna är lägre än för ett år sedan. Nu är en större del av landet i farozonen, förra året var det främst Gotland, Öland och Kalmar, säger Bo Thunholm, hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning till Land Lantbruk.
Han tycker att varningarna har tagits på allvar och att flera kommuner tidigt har varit proaktiva.
– Flera har infört bevattningsförbud innan krisen har uppstått. Vi är inte där riktigt än, men nu har vi passerat tiden då det brukar bildas grundvatten av nederbörd och snösmältning. Grundvattennivåerna är rekordlåga på hälften av mätplatserna i landet och kommer att sjunka under flera månader framåt, säger Bo Thunholm.
– Det krävs en hel del nederbörd bara för att fukta marken nu och väldigt stor nederbörd för att bilda grundvatten. Det kommer bli problem för de 1,2 miljoner svenskar med eget vatten, till exempel lantbrukare med akut behov av en stor mängd vatten. Det kan innebära sinande brunnar eller att en djupt borrad, låglänt brunn kan ta in saltvatten. Kommuner kan komma att bli tvingade att använda tankbilar för vattenförsörjningen, säger han.
Vad är sannolikheten för att det blir så?
– Det är svårt att säga någon siffra, men det är en påtaglig sannolikhet att det kan bli så, säger Bo Thunholm.
Som lantbrukare tycker han att man ska tänka efter om det någon gång varit problem med vattenförsörjningen på gården.
– Då finns det anledning att följa utvecklingen väldigt noga och kanske även fundera på en ersättningsbrunn. Annars kan det vara bra att rensa i brunnen för att förbättra inflödet, säger han.
Lotta Andersson, handläggare på enheten för idisslare och gris på Jordbruksverket är oroad över läget.
– Det finns risk för vattenbrist och sämre kvalitet både på vattnet man ger djuren och det de väljer att dricka själva. Som djurhållare är det viktigt med en beredskapsplan, för i längden kan vattenbristen leda till hälsoproblem som juverinflammation och diarré. Man bör ha koll på var man kan köpa eller hämta vatten ifrån, säger hon.
Hon ser även ett scenario där det kan bli nödvändigt att göra avsteg från lagstiftningen, till exempel när det gäller att ta hem djuren från bete och den årliga rengörningen av ladugården som många gör på sommaren.
– Den ska man inte avstå från, men kanske behöver man inte använda högtryckstvätt. I år kanske man får torrengöra ladugården istället, säger hon.
Om det ovanpå vattenbristen även blir en torrsommar ser Lotta Andersson en risk för att djur måste avlivas eller slaktas.
– Blir det riktigt illa så det varken finns foder eller vatten till djuren så kan alternativen bli att skicka djuren till slakt eller avliva. Men vi får hoppas att det inte blir så, säger hon.