Svenskt skogsbruk förtjänar inte att bojkottas

Det var en gång för länge sedan i en avlägsen skog långt ute på landet en familj som ägde och brukade sin mark utan att den behövde vaktas av polis. Du förstår, det fanns en tid när skogsägarna samlades på möten, läste tidningar och följde forskning för att få kunskap om skogsbruk. De samtalade och diskuterade om hur olika brukningsmetoder skulle kunna gynna olika typer av träd, växter och djur på olika marker. Ja, nog känns det som en svunnen tid och nog känns det som om vi nu lever i en dystopi. Det har varit allt för lång tid i äganderättsligt limbo där svensk politik utan engagemang kastat en bumerang med nationella frågor till EU som sedan landat hos svenska myndigheter för överimplementering. Nu har vi dessutom aktivister som stoppar avverkningar som följer svensk lagstiftning och de certifieringar som siktar långt över den.

När aktivister stoppar en avverkning som till punkt och pricka följt svensk lagstiftning och myndighetsbeslut sätter de sig över lagen. Utomparlamentariska åtgärder kallar vi det när människor inte får stöd för sina åsikter i de folkvalda beslutade församlingarna och därför demonstrerar, upprättar blockader eller kedjar fast sig vid skördare och tältar på arbetsplatser. Antidemokratiska är de också. Inte bara för att de sätter sin egen politiska uppfattning före en enskild skogsägares rätt att bruka sin mark enligt lagboken. Utan också för vilka långsiktiga konsekvenser deras agerande får. Det finns inte någon anledning att gå till vallokalen när de räknade kuverten i urnorna trumfas av ett handskrivet plakat. Därför ger tältlägret i Arjeplog mig samma rysningar som när nazistiska Nordiska motståndsrörelsen marscherar.

Det privata ägandet är även det ett grundfundament i ett demokratiskt samhälle. När ingen längre vågar köpa eller äga skog av rädsla för att marken ska bli konfiskerad skiljer vi oss inte från Ryssland. Apropå Ryssland så är det ett land som favoriseras av skogsaktivisterna. Som en följd av demonstrationerna bojkottar nämligen Nestlé ovannämnda företag. Nestlé av alla företag på denna jord. De vägrar dra sig tillbaka från Ryssland och listas av Ukraina som rysk krigssponsor. Kartong från Obbola vill de däremot inte ha. 

Bojkotter är bra. Som när svarta invånare i Montgomery vägrade åka buss för att stödja Rosa Parks. Som när sydafrikanska varor var paria fram tills apartheidregimen föll. Som när kärnvapenproven vid Mururoaatollen gjorde franska viner tabu. Som när Nestlés marknadsföring av bröstmjölksersättning i Afrika orsakade spädbarnsdöd. Svenskt skogsbruk förtjänar det däremot inte.