Jordbruksverket har tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag att minska matsvinnet i alla led i av livsmedelskedjan.
Rapporten om matsvinnet inom äggproduktionen visar att omkring 1,8 miljoner svenska värphöns, motsvarande en tredjedel, inte används som livsmedel när de tas ur produktionen.
Antingen destrueras de genom förbränning eller mals till en biomassa som används som minkfoder i Danmark.
Till det kommer att drygt fem miljoner dagsgamla tuppkycklingar varje år avlivas i samband med könssorteringen på kläckerierna.
Rapporten pekar på att det främst är ekonomiska faktorer som styr om man väljer att ta tillvara köttet hos värphönsen eller inte. Även avståndet till ett fjäderfäslakteri har betydelse. Med nuvarande transportregler kan anläggningar norr om Mälardalen inte skicka hönsen till slakteri.
Avlivningen av tuppkycklingar beror på att branschen inte ser det som ekonomiskt möjligt att föda upp dem till matfågel i större skala.
De växer långsammare än slaktkycklingar och har ett lägre foderutnyttjande.
För att minska matsvinnet krävs att en större andel av värphönsen utnyttjas som livsmedel.
Färre tuppkycklingar skulle avlivas om produktionstiden för värphönsen ökade, men det skulle i gengäld innebära en något sänkt äggproduktion per dag för den enskilda hönan, enligt rapporten.
För att undvika avlivning av tuppkycklingar pågår också forskning kring könssortering av äggen redan före kläckningen, men det finns ännu inte någon storskalig metod på marknaden.
undefined