Åke Hestner skriver i Skogsland nummer 39 om det som han ser som ett bekymmer;
Jag är skogsägare, min släkt har brukat skogen under flera århundraden. Så har det privata skogsägandet varit på många ställen i vårt land. Det har resulterat i att skogen brukats på olika sätt.
undefined
Skogen kommer säkert ha en nyckelroll för att skapa ett hållbart samhälle, byggt på förnybara resurser. En förutsättning för mig och nästan alla privata skogsägares intresse för naturvårdsfrågor, är att våra synpunkter på vad som är bevarandevärt i våra egna skogar respekteras och tas hänsyn till.
undefined
Var rädd om vårt miljöintresse, det har räddat många naturvärden, när samhället krävde avverkning av skogar som i dag anses ha stora naturvårdsvärden. Åke, kom ihåg att samhällets värderingar svänger många gånger under en trädgeneration.
Men med privata skogsägare som inte sitter i någon tvångströja vad det gäller förfoganderätten till den skog man äger finns betydligt större möjligheter till att skogen brukas på många olika sätt.
undefined
Åke, var stolt över det virkesförråd vi skapat i vårt land, det har gett oss möjlighet att ha "lyxen" med de stora naturvårdsavsättningar som gjorts, både på frivillig basis och under tvingande former. I länder där man utarmat naturresurser, finns inga stora möjligheter till naturvårdshänsyn. Där gäller det att överleva.
undefined
Nergården Västerbykil
undefined