Vår oljereserv finns i jord och skog

Utredningen har ännu inte lyft potentialen i det svenska jord- och skogsbruket, trots att satsningar på biodrivmedel från jord och skog leder till inhemsk sysselsättning, förbättrad handelsbalans, landsbygdsutveckling och minskade utsläpp från våra transporter.

Idag står biodrivmedel för cirka 8 procent av transporternas energiförbrukning. För att transporterna ska bli fossiloberoende till 2030 måste ambitionen skruvas upp rejält. Då Sverige sannolikt har den mest klimateffektiva produktionen av biodrivmedel i världen, vore det logiskt att utredningen föreslår styrmedel för biodrivmedel som premierar just klimateffektivitet. Dessutom måste målnivån för biodrivmedel höjas väsentligt till 2020. Med högre mål och tuffare krav förbättras förutsättningarna att producera alternativ till fossila drivmedel kraftigt.

Det finns en tydlig negativ trend för brukad åkerareal i Sverige, som mest var den odlade arealen 50 procent större än i dag. Utvecklingen är en direkt konsekvens av att hälften av de livsmedel som konsumeras i Sverige är importerade. Även skogsindustrin möter en utmaning med minskad efterfrågan av papper. Båda dessa tidigare så stabila basnäringar står inför ett stort omställningstryck. Energiomställningen i transportsektorn, från fossilt till förnybart, kan skapa rätt förutsättningar för ett fortsatt konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk i Sverige. En rapport framtagen för utredningen visar att den svenska produktionen av biodrivmedel skulle kunna tiodubblas till 2030 med hjälp av bioenergipotentialen från skog och jord.

Preem producerar talloljediesel från skogsrestprodukter och på Lantmännen Agroetanol produceras etanol från spannmål. Råvara och produktionsteknik skiljer sig åt, men gemensamt är att våra biodrivmedel kan reducera utsläppen av växthusgaser med över 90 procent jämfört med bensin eller diesel. Detta är en unikt hög nivå som ger en kostnadseffektiv reduktion av utsläppen från transporterna. Det huvudsakliga syftet med biodrivmedel är att minska utsläppen av växthusgaser, därför är det av yttersta vikt att man satsar på biodrivmedel med hög klimateffektivitet. Sådana styrmedel leder till utveckling av nya biodrivmedel, men även till stabila förutsättningar för befintliga producenter och fortsatta investeringar. I Tyskland är ett klimatbaserat kvotpliktssystem på väg att införas, och Sverige borde följa efter. Utredningen saknar fortfarande skarpa förslag på klimatinriktade styrmedel, trots att branschen är enad i frågan. Vi ser spännande investeringsmöjligheter i både befintliga och nya anläggningar. Dessa investeringar kräver dock klimateffektiva styrmedel och högre mål för biodrivmedelsanvändningen.

undefined

undefined