Var går gränsen för protektionism?
I Sverige finns flera skikt av dubbelmoral. Ett sådant exempel är vårt förhållande till hur vår mat ska produceras.
Vi har erkänt genomsnittligt hög nivå på vår djurskydds- och miljölagstiftning. Därför blir det så intressant att vi alla är så överens, oavsett politisk församling eller organisation, att vi ska ha de tuffaste nivåerna. Men hur agerar vi som konsumenter, både som enskilda och som kollektiv? Där värderar vi priset som en av de viktigaste faktorerna. Trots att exempelvis värdet på den ekologiska maten ökar med ca 1 miljard om året är det fortfarande bara 4 procent av värdet på all mat som säljs i Sverige!
Sverige är Europas mest av mat importberoende land. Som konsumenter lever vi inte upp till våra åsikter! Okunskap till viss del. De som säljer och marknadsför den svenska maten kunde vara mycket tydligare och bättre på att beskriva varför man ska välja svensk mat. LRF har också en viktig roll i opinionsbildningen runt maten. Vi har gjort mycket under åren, senaste exemplet är kampanjen ”Bonde på köpet”. Vi kan göra mer och blir aldrig färdiga. Men icke desto mindre kvarstår faktum att vi för överskådlig framtid tycks välja den billiga maten.
Ytterst handlar det om att de som varit en del av det offentliga politiska etablissemanget som satt ramarna för hur svensk mat ska produceras borde stå upp för detta tydligare. Offentlig upphandling av mat blir därför en symbolfråga. Om politiker pratar om mat är det bara den så kallade ”mervärdesmaten”. Ekologisk mat, regional- eller småskaligt förädlad mat kan de flesta bemöda sig att prata om. Nu är det valår och då pratar betydligt fler om en strategi för livsmedelsproduktion i Sverige. Det är bra, men hur kan jag veta att ni inte glömmer oss i livsmedelsbranschen när valet är över?
Låt mig ta en jämförelse. Det är inga problem att få politiker av olika färger att prata sig varma för vikten av att vi behåller den kunskapsintensiva försvarsindustrin. Det går till och med så långt att vi som nation är beredda att göra stora motköp för att få sälja ett antal flygplan. Jag ser inget problem i att man gör vad man kan för att stötta en för landet viktig bransch. Men varför är det så svårt att få samma politiker att våga stå upp för att all mat i Sverige är producerad enligt världens dyraste djurskydds- och miljölagstiftning? Framförallt politiker inom FP, M och S värjer sig då väldigt fort med att man inte får bli protektionistisk. Det verkar tydligen inte vara något problem med protektionism när det gäller flygplan?
undefined