Foderbristen tilltar och drabbar även hästnäringen. Många hästägare söker desperat betesmark och foder i Sverige och utomlands. Upplåtna betesmarker och foderimport innebär mindre kontroll och det gäller att ha uppsikt och känna till regelverk.
För att hjälpa till med foder upplåter nu flera kommuner sina marker för bete. LRF Häst uppmanar sina medlemmar att hjälpa varandra och många har fått hjälp med bete genom Facebookgrupper som Foderhjälpen och Betesmark åt betesdjuren.
Men det är inte riskfritt att släppa hästar på mark som vanligtvis inte används för bete. Josefin Elving som arbetar med fodersäkerhet på SVA säger att man bör ha koll på sitt bete och ställa krav på de som upplåter sin mark.
– När man använder betesmarker som man inte brukar använda är det viktigt att hålla uppsikt om det finns växter som kan leda till förgiftning. Men det är inte helt lätt att hantera. Det är svårt att artbestämma och finns stor variation och många olika växter. För att undvika risk kan man hugga ner riskfyllda växter och stängsla, säger hon.
Läs mer: På sva.se finns en lista med giftiga växter.
– Oftast undviker hästarna giftigt bete men lägger man in i höensilage har de ju inte samma möjlighet att välja. Vissa gifter avtar i torka medan andra blir mer giftiga, säger Josefin Elving.
Malin Annell på Ulvs-Väsby gård ser flera problem med bete på mark som legat i träda eller inte använts för bete tidigare.
– Det är svårt att ha koll på stora arealer och inte alltid lätt att hitta olämpliga eller farliga växter. Om jag skulle flytta alla 30 hästar i mitt stall så handlar det om stora volymer grovfoder. Upplåter någon en mark som legat i träda i 15 år så är det ett enormt jobb att se över marken. Men vad gör man när en häst behöver stråfoder och beta 22 timmar om dygnet. Jag tror att vi kommer få följder som hälsoproblem i vinter.
Kjell Wejdemar, foderexpert på Jordbruksverket, har de senaste tre veckorna tagit emot en mängd samtal från förtvivlade hästägare och många frågor handlar om försäljning och import.
– Med ökad förfrågan om handel är det viktigt att ha i åtanke att det finns ett foderregelverk att förhålla sig till, och säljer man blir man foderföretagare och måste registrera företaget hos Jordbruksverket. När det gäller import så är det bättre om större aktörer som har rutiner för kontroll och regelverk sköter det, säger han.
– Risken för att det sprids smitta som afrikansk svinpest vid import bedöms vara liten, men har man otur kan man få in ogräs. Nu är situationen är akut och behoven livsviktiga så rutinerna kring kontroll och säkerhet kan bli svåra att hålla. På jordbruksverket.se uppdaterar vi just nu informationen om djur och foderhantering, säger Kjell Wejdemar.
Men ansvar vilar inte bara djurägarnas på axlar. Vid inköp eller om man får foder bär producenterna ansvaret.
– Om ansvaret inte förhandlats bort så ligger det hos producenten. Det nog så viktigt att känna till, understryker Josefin Elving.
