För den kommunala ekonomin betyder den lokala livsmedelsproduktionen betydligt mer än Svenska Rallyt. Varför ser man inte den nyttan, medan man gladeligen kan sponsra Rallyt med 30-40 miljoner utan att ens veta vad man får tillbaka? Det frågar sig Arne Lindström.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Jag har aldrig läst eller hört någon uttrycka jordbrukets och bondens betydelse på ett elegantare sätt än romaren Plinius den yngre. Redan år 79, då Vesuvius begravde Pompeji, sa han följande: ”Av alla näringsgrenar är ingen ädlare, ingen nyttigare, ingen nödvändigare, ingen en friboren man mer värdig än åkerbruket.” Detta var under romarrikets storhetstid, både militärt och kulturellt, med storslagen konst och arkitektur. Utan anspråk på att kunna läsa Plinius tankar, så tror jag att han förstod att utan ett fungerande jordbruk skulle det aldrig ha varit möjligt att utveckla allt det som utmärkte romartiden.
I dag gäller egentligen samma sanning, men samhället vill eller saknar förmåga att se det. Detta slog mig efter att ha läst ett pressmeddelande från Umeå kommun där kommunalråden motiverar sin sponsring av Svenska Rallyt, och jag tror inte att Umeå är unikt på något sätt. Samtidigt som man i lyriska ordalag och lustfyllt motiverar sin sponsring, så köper man lokal mat närmast motvilligt då ”den egentligen är för dyr.” Därför tittade jag närmare på skälen för sponsringen, och jämförde siffrorna med jordbruket i Umeå kommun.
Det främsta skälet bakom sponsringen verkar vara att kunna få tillbaka skatteintäkter från den ökade turismen, och turistomsättningen i kommunen är enligt kommunen 120 miljoner. ”Det blir ett lyft för hotellnäringen”, säger ett kommunalråd. Det vore som att någon politiker skulle motivera lokala inköp av livsmedel med att: ”Det är bra för maskinhandeln”. Det får vi aldrig höra trots att enbart maskinhandeln i kommunen omsätter över 300 miljoner. Skulle jag sedan välja att jämföra med alla jordbrukföretag i kommunen eller Norrmejeriers omsättning, då blir skillnaden himmelsvid.
För den kommunala ekonomin betyder alltså den lokala livsmedelsproduktionen betydligt mer än Svenska Rallyt. Varför ser man inte den nyttan, medan man gladeligen kan sponsra Rallyt med 30-40 miljoner utan att ens veta vad man får tillbaka? Kan det vara så illa att hotellnäringen betraktas som en modern näring och jordbruket som en gammaldags – trots att det aldrig blir omodernt att äta? Jordbruk är kanske en osynlig näring på landsbygden, medan hotellen i stadens centrum lyser upp i neon? Förutom ekonomin, så ska sponsringen få Umeå att synas på kartan i tv och sociala medier.
Sponsra gärna, men varför inte också bli duktigare på att handla lokala livsmedel och glatt betala för mervärdet? Skulle man sedan motivera sina inköp lika vackert som Plinius, då hamnar man säkert på både kartan, i tv och som maten – i var mans mun.
Arne Lindström, lantbrukare, Röbäck
