Jag har läst i en tidigare spalt i Land Lantbruk om ett begrepp som heter allmän nyttjanderätt. Jag önskar att det förklaras vad som ingår i allmän nyttjanderätt. Kan det vara fritt nyttjande av båtplatser, grillplatser, badhus vid stranden, båtbrygga, vedupplag med mera på annans mark utan att ha gjort upp med den berörde markägaren?
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
JURISTEN SVARAR: Allmän nyttjanderätt är ett begrepp som beskriver de avtal att använda annans mark eller byggnad som inte är hyra, arrende eller servitut.
En allmän nyttjanderätt uppkommer inte utan markägarens samtycke. I grunden måste det finnas ett avtal. Däremot ska kraven på när ett avtal träffats inte överdrivas. I realiteten ingår vi dagligen ett antal avtal utan att tänka så mycket på saken.
Exempelvis ingår du avtal när du handlar mat, kliver på bussen eller parkerar din bil på en parkeringsplats.
Om vi bortser från de avtal som enligt lag ska vara skriftliga, t.ex. fastighetsköp, servitut och de flesta arrenden, uppstår ett avtal genom att någon lämnar ett anbud och någon annan accepterar. Att lämna anbud och accept kan låta formellt, men i praktiken sker det ofta genom konkludent handlande, det vill säga att parterna beter sig på ett sätt som bekräftar att ett avtal har ingåtts.
När det gäller nyttjanderätt till mark finns det två missförstånd som jag stöter på ungefär lika ofta. Det ena är begreppet ”hävd”, alltså att ett avtal kan uppstå utan samtycke, genom att någon använder annans mark utan att markägaren protesterar.
Den andra ytterligheten är uppfattningen att det inte finns ett avtal om det inte är skriftligt.
Sanningen ligger i den stora och besvärliga gråzonen däremellan. Den som anser sig ha en nyttjanderätt behöver kunna bevisa det. Då kan långvarigt nyttjande vara ett bevis som gör att markägaren i sin tur behöver bevisa att han har reagerat mot nyttjandet.
Och vad ingår i den allmänna nyttjanderätten? Ja, det är parternas avtal som avgör det. Där kommer vi till det stora problemet med muntliga avtal. De är ofta giltiga, men att bevisa vilka villkor som gäller, till exempel i fråga om ersättning, omfattning och tid är mycket svårt.
Avslutningsvis ger allemansrätten också viss möjlighet att använda annans mark utan stöd i avtal och det finns även speciella regler för fastigheter som en gång gränsat till vattnet som medför vissa rättigheter i fråga om just bryggor och båthus och liknande.
Det går därför inte att beskriva en generell sanning, utan varje fall är unikt och behöver bedömas för sig.
Jessica Wieslander
jurist, LRF Konsult
